Det finns ett mörkertal av djur som förts in i Sverige från Ukraina utan myndighetens kännedom och utan att de har veterinärbesiktigats. Det misstänker Jordbruksverket. Totalt sett har antalet ärenden om införsel av djur med bristfällig dokumentation ökat snabbt det senaste året.

Förra året handlade Jordbruksverket 687 ärenden om införsel av djur med bristfällig dokumentation. Det är en ökning med hela 69 procent jämfört med föregående år. Till det kom 1 279 ärenden om djur från Ukraina – varav 957 hemisolerades.

– Trenden var uppåtgående innan kriget i Ukraina bröt ut. Det hänger ihop med pandemin, då att folk bland annat var hemma mer och tenderade att skaffa husdjur som hund och katt, säger Simon Löfgren, enhetschef på Djurinförselenheten på Jordbruksverket.

Enligt Simon Löfgren omfattade ärendena med införsel av djur från Ukraina förra året 823 hundar, 657 katter och 2 illrar.

Vad blev besluten i dessa ärenden?

– Den övervägande majoriteten, 957 stycken, handlar om hemisoleringsbeslut och att man ska låta djuret genomgå en veterinärundersökning. Det var 27 beslut om isolering under officiell tillsyn vilket innebär att djuren isoleras på en särskild anläggning. Och det var två avlivningsbeslut.

Det ena avlivningsbeslutet handlade om en iller i Karlstad som visat tecken på rabies.

”Under tiden i hemisolering har illern slickat på flera människor och också börjat visa neurologiska symptom bland annat i form av bakbensparalys och balanssvårigheter”, skriver Jordbruksverket i beslutet om avlivning.

Men den analys som gjordes efter avlivningen visade att illern inte hade rabies.

Det andra avlivningsbeslutet handlade om en ägare till tre hundar som när de ankom till Karlskrona fick beslutet om att djuren skulle hemisoleras. Senare samma dag kom emellertid Tullverket på ägaren med att lämna över en av hundarna till ett par på Malmö central. Paret lämnade sedan platsen. Ägaren greps den dagen misstänkt för smuggelbrott.

Att hundarna befann sig på Malmö central bröt mot flera av villkoren i det aktuella hemisoleringsbeslutet. Det var också allvarligt att ägaren tycks ha ljugit för Jordbruksverket genom att vid ankomsten till Karlskrona ha uppgett att hundarna reste som sällskapsdjur utan kommersiellt syfte från det krigsdrabbade Ukraina.

”Djuren skulle om korrekta uppgifter lämnats i samband med införselkontrollen inte släppts in i Sverige. För djur som inte uppfyller införselkraven och påträffas vid gräns kan Jordbruksverket besluta att avvisa djuren tillbaka till avsändningslandet. Om det inte är möjligt ska djuren avlivas”, skriver Jordbruksverket.

Jordbruksverket misstänker att det finns ett mörkertal med djur från Ukraina som inte kommer myndigheten till kännedom och som inte veterinärbesiktigats. Förra året gjorde myndigheten bedömningen att mellan 4 och 10 procent av flyktingarna hade med sig minst ett sällskapsdjur. Då det under perioden från och med krigsutbrottet i februari förra året till och med den sista december förra året anlände 50 565 personer från Ukraina till Sverige skulle det kunna innebära att tusentals djur inte veterinärundersökts trots att de borde.

– Djurägarna kanske inte har förstått att de ska besöka en veterinär och att man får kostnaden för att djuret ska undergå en undersökning betald från staten, säger Simon Löfgren.

Kan den bristande efterlevnaden bero på att de ukrainare som kommer till Sverige inte har lika stort förtroende för myndigheter som svenskar?

– Så är det. Man har en helt annan kultur om man jämför med Sverige. Det är en utmaning och vi försöker informera på både ukrainska och ryska. Vi vill ogärna avliva djur utifrån det normala regelverket, för då ökar risken att människor gömmer sig och väljer att inte besöka en veterinärklinik, säger Simon Löfgren.

Text: Håkan Frisell Bilden föreställer Simon Löfgren, enhetschef på Djurinförselenheten på Jordbruksverket. Foto: Jordbruksverket.

Fakta:

Så har ärenden gällande ”anmälan om införsel av djur med bristfällig dokumentation” har ökat de senaste åren:

2019 totalt 316 ärenden

2020 totalt 359 ärenden

2021 totalt 406 ärenden

2022 totalt 687 ärenden

Källa: Jordbruksverket