Kameraövervakning skulle ge ett bättre djurskydd, men kan inte ersätta fysiska kontroller. Det framgår av betänkandet ”Kameraskydd för bättre djurskydd” som överlämnats till regeringen.

Utredningen anser att kamerabevakning skulle kunna utgöra ett verktyg för att stärka djurskyddet på slakterier, men att det är oklart i vilken utsträckning. Bland potentiella fördelar nämns att det skulle ge positiv allmänpreventiv inverkan på slakteripersonalens beteende vid djurhanteringen, skriver utredarna i sitt betänkande. Bland de negativa nämns ökad administrativ och ekonomisk börda, samt hot mot slakteripersonalens integritet.

Bildupptagningar kan vara värdefullt för djurskyddet även för slakteriernas egen del, skriver utredarna. Det skulle också kunna ge värdefull information vid upptäckt av misstänkta djurskyddsbrister där orsaken eller händelseförloppet inte är klarlagt, eller där det krävs ytterligare utredning. Kamerabevakning kan också möjliggöra utredning och kontroll vid tidpunkter då slakteripersonal eller tillsynspersonal inte är på plats.

”Vår bedömning är dock att den absolut viktigaste kontrollen av djurskyddet på slakterier är den som sker genom fysisk kontroll på plats. Granskning av bilder från kamerabevakning bör därför enligt vår bedömning inte ersätta några fysiska kontroller på slakterierna. Kamerabevakning bör endast utgöra ett komplement till den befintliga offentliga kontrollen av djurskyddet på slakterier”, heter det i utredningen.

Om man inför ett lagkrav om kameraövervakning bör slakterierna själva ansvara för att köpa in, installera, underhålla och ansvara för driften, eftersom det skulle vara en alltför ingripande åtgärd om staten skulle bedriva löpande kamerabevakning i enskilda näringsidkares lokaler. Slakterierna bör kompenseras för utgifter som följer av ett krav på kamerabevakning.

Vidare bedömer utredarna att ett eventuellt krav bör gälla samtliga slakterier. Den administrativa och ekonomiska bördan skulle lättast bäras av de större slakterierna, vilka även sett till antalet djur står för den absoluta merparten av slakten i Sverige. Men ur ett djurskyddsperspektiv kan nytta vara vara som störst på de mindre slakterierna.

Ett krav på kamerabevakning bör enligt utredarna omfatta samtliga områden på slakteriet där levande djur hanteras och avse all tid som där finns levande djur. Det anses särskilt angeläget med kamerabevakning av de mest kritiska momenten, som bedövning och avblodning. Samtidigt har det framkommit att brister i djurskyddet uppstår vid samtliga moment där levande djur hanteras och att det finns särskilda fördelar med kamerabevakning vid andra moment än bedövning och avblodning.

För att kamerabevakning ska kunna stärka djurskyddet för de djur behöver systemet generera rörliga bilder av tillräckligt god kvalitet som är möjliga att granska. Den granskningen bör ske i efterhand då realtidsgranskning troligtvis skulle innebära allt för stora utmaningar. Trots att det finns fördelar med ljudupptagning vid kamerabevakning, föreslår utredarna, efter en avvägning mot det integritetsintrång som ljudupptagning skulle innebära, inget krav på ljud vid obligatorisk kamerabevakning.

Källa: SOU 2023:27