Den typiska veterinären i Europa är kvinna, strax under 40 år och arbetar deltid i ett stort veterinärvårdsföretag. Hennes medianårslön är 16 procent lägre än manliga kollegers. Det visar en ny rapport om veterinäryrkets villkor, som tagits fram av den Europeiska Veterinärfederationen (FVE).

Cirka 12 000 veterinärer i 37 länder har deltagit i undersökningen, vars viktigaste observation är att antalet veterinärer i Europa fortsätter att växa, från 309 144 år 2018 till cirka 328 500 2023, det vill säga 0,42 per 1 000 invånare vilket motsvarar en ökning med 6 procent över tidsperioden.

Resultaten visar att den typiska europeiska veterinären är en kvinna, mellan 35 och 39 år och med 6 till 10 års yrkeserfarenhet. Hon är deltidsanställd, antingen i en klinik eller inom industrin. Hon arbetar oftast inom smådjurssektorn och tjänar cirka 48 000 euro per år (medianinkomst för en heltidstjänst). Det motsvarar cirka 535 200 kronor.

Andelen kvinnor i yrket ökar i Europa och närmar sig två tredjedelar. Upp till 65 procent av de heltidsanställda veterinärerna och mer än hälften (56 procent) av klinikägarna och/eller delägarna är kvinnor. Kvinnor representerar 81 procent av veterinärerna i början av karriären (med 5 års erfarenhet eller mindre), och de dominerar också bland de mest erfarna: 74 procent bland yrkesverksamma med 6 till 10 års erfarenhet utgörs av kvinnor, samt 58 procent bland dem med minst 11 års yrkeserfarenhet. I Sverige är 82 procent av veterinärerna kvinnor. Siffran överträffas bara av Finland, 93 procent.

Fördelningen av veterinärjobb per sektor ser ut så här:

• 67 procent arbetar i privata veterinärvårdsföretag.
• 14 procent i offentlig sektor.
• 6 procent inom utbildning och forskning.
• De återstående 13 procenten delas bland annat mellan livsmedels- och läkemedelsindustrin samt djurfoder.

Andelen veterinärer i Europa som arbetar i oberoende företag är 51 procent, 16 procent arbetar i storföretag och 33 procent i andra typer av verksamheter. Motsvarande siffror för Sverige är 30 procent, 34 procent och 36 procent.

Över hela Europa är lite mer än en fjärdedel (27 procent) av veterinärerna företagsägare eller delägare. Antalet små kliniker minskar. År 2018 utgjorde verksamheter med 1 eller 2 anställda 43 procent, jämfört med 32 procent 2023. Å andra sidan ökar antalet verksamheter med 11 till 30 anställda något. De utgör nu 12 procent medan de med 31 till 50 anställda når 4 procent. Sverige hör (tillsammans med Frankrike, Norge, Finland och Schweiz) till de länder med högst andel kvinnliga företagsägare, över 80 procent.

Andelen veterinärer som arbetar heltid ligger på 82 procent överlag i Europa, men i Sverige är det bara 68 procent som arbetar heltid, mot 90 procent i Norge.

Frankrike, Irland och Sverige sticker ut i statistiken avseende: Där anser veterinärerna att de har ett högt anseende hos allmänheten. Över 80 procent anger detta. I Norge och Finland anger mellan 66 och 80 procent att de åtnjuter högt anseende hos allmänheten.

Medianinkomsten för veterinärer i Europa är 48 000 euro per år (55 000 euro i Frankrike), men siffran varierar avsevärt mellan länder och sektorer. Schweiz och Irland toppar listan med en årlig inkomst på över 85 000 euro medan Serbien och Rumänien hamnar längst ned med en inkomst under 14 500 euro. Enligt studien tjänar praktiserande veterinärer som arbetar i stora företag betydligt mer än andra. Medianårslönerna på kliniker med 31 till 50 anställda ligger på 72 000 euro. På andra plats hamnar veterinärer som arbetar på företag med 51 till 100 anställda (60 000 euro). Det finns fortfarande stora löneskillnader mellan män och kvinnor. Medianlönen för män är 55 360 euro och mot 46 400 euro för, vilket är 16 procent lägre.

Bland dem som äger sina företag förutspås förbättrade resultat framöver. Totalt i Europa väntar sig 45 procent av ägarna en måttlig inkomstökning under 2024, och 8 procent väntar sig en signifikant ökning. Motsvarande siffror för Sverige är att 47 procent väntar sig en måttlig ökning och 8 procent en signifikant resultatökning.

Inom alla sektorer arbetar veterinärer mer än den avtalade arbetstiden, men övertiden har i genomsnitt minskat sedan 2015. År 2023 hade veterinärer en genomsnittligt avtalad arbetstid på 36,9 timmar per vecka, medan den faktiskt arbetade veckoarbetstiden var 42,4 timmar. För åtta år sedan var den officiella arbetstiden 40,2 timmar per vecka jämfört med faktiska 46,8 timmar.

I snitt ägnar europeiska veterinärer 45 timmar per år åt fortbildning, vilket är en ökning jämfört med 40 timmar sedan år 2018. Webbinarier är den vanligaste metoden inom detta område, men fysiska möten för utbildning uppskattas mer.

Generellt är veterinärer nöjda med sitt yrkesval och ger det ett genomsnittligt betyg på 7 av 10. Veterinärer i Schweiz, Danmark och Finland är mest nöjda. Dock är de tillfrågade mer återhållsamma när det gäller hur de upplever balans i arbetslivet (5/10) och inkomster (5,5/10). Över 90 procent av de svarande upplever stress. Nästan en fjärdedel (23 procent) har varit sjukskrivna mer än två veckor på grund av depression, utbrändhet eller empatitrötthet de senaste tre åren. På frågan om de övervägde att lämna veterinäryrket svarade 25 procent att det var troligt och 18 procent ansåg att det var ”osannolikt”. Men en majoritet (62 procent) av veterinärerna anställda i privata koncerner uttrycker det som ”mycket osannolikt” att de förblir veterinärer fram till pensionen. Så svarar endast 9 procent av deras kolleger som arbetar i oberoende företag.

När det gäller synen på yrkets framtid förväntar sig de tillfrågade ökning av efterfrågan på vård för sällskapsdjur och exotiska djur, men en nedgång inom häst- och små lantbruksdjur. Specialistvård och telemedicin identifieras som de områden som mest sannolikt kommer att växa. De förutser också en ökande efterfrågan på utbildning inom kommunikation, affärsledning och digitala färdigheter. Slutligen tror respondenterna på allt större specialisering samt en mer aggressiv expansion av företag.

Hög arbetsbelastning och kompetensbrist är de huvudsakliga utmaningar som nämns inför framtiden. De som äger företag oroar sig för stigande kostnader för produkter och läkemedel, för administration och för att kunder inte ska klara att betala sina fakturor.

Slutligen stöder veterinärerna starkt en One Health–strategi. 8 av 10 håller med om uttalandet ”Som yrkesgrupp måste vi sticka ut globalt och visa vårt stöd för One Health.”

Rapportens viktigaste observationer:

• Yrket feminiseras men löneskillnaderna mellan kvinnor och män består.
• En veterinärexamen erbjuder ett brett spektrum av karriärer.
• Veterinärvårdsföretagens storlek ökar i alla länder. Allt fler veterinärer är anställda, medan antalet företagsägare minskar.
• Efterfrågan på djursjukskötare och djurvårdare förväntas öka, och samhället bör göra mer för att reglera utbildningsstandarder och uppgifter som dessa personalkategorier får utföra.
• Många länder står inför arbetskraftsbrist. Nivåerna av stress och behovet av pauser för att stödja psykisk hälsa inom yrket förblir lika höga som 2018, vilket gör det nödvändigt att fortsätta arbeta med psykisk hälsa och förbättra mångfalden och rättvisa mellan grupper.
• Kundförväntningarna har förändrats. Framstegen inom veterinärvetenskap och teknik accelererar ytterligare. Veterinärer måste säkerställa att kunderna förstår kostnaden för vården.

Länk till rapporten här

Källor: La semaine Vétérinaire, FVE. Bilden är en genrebild.