Efter utbrottet 2023 finns en helt annan medvetenhet om ASF och nyckeln till framgångsrik bekämpning även i framtiden ligger i samarbetet mellan grisproducenter och veterinärer.

Text och foto: Maria Lindberg

Den här texten publicerades först i nummer 5/2025 av VeterinärMagazinet. Vill du prenumera klicka här:

– Det handlar om att förändra rutiner som funnits på gårdarna i kanske 20 till 30 år. Det kräver en hel del arbete med diskussioner, rådgivning och planering, berättar djurhälsoveterinär Johanna Fjelkner som är programansvarig för Smittsäkrad besättning gris på Gård & Djurhälsan och innehar europeisk diplomate och svensk specialistkompetens i grisens sjukdomar.

Det förberedande arbetet är avgörande för hur Sverige hanterar ytterligare utbrott av afrikansk svinpest (ASF). Utbrottet bland vildsvin utanför Fagersta var i ett område där mängden besättningar med tamgrisar inte är stor. Om ett utbrott skulle ske i exempelvis Skåne är risken stor för ett mycket allvarligare förlopp och påverkan på grisproducenterna, veterinärkåren och livsmedelsproduktionen skulle bli mycket kännbar.

– Det skulle bli en enorm påverkan. Skåne har flest grisföretag i landet. Även ur ett veterinärt perspektiv skulle det ha avsevärd inverkan. Det skulle kräva väldigt många veterinärer för att göra alla kontrollbesök på gårdar inför transporter och det riskerar att få stora konsekvenser för vår livsmedelsförsörjning, konstaterar Johanna.

Kan äventyra tillgången på livsmedel

Det är komplext att få detta att fungera i vardagen. Det är något som både mina kollegor och jag jobbar intensivt med nu.

Vid utbrottet utanför Fagersta kunde bekämpningen fokusera på hanteringen av vildsvinsstammen, genom bland annat avlivning och stängsling.

Vid en situation med smitta i ett område med tamgrishållning blir det även transportförbud för alla producenter i området till dess att gården hunnit kontrolleras och godkännas av officiell veterinär.

Inga grisar får alltså flyttas, vilket påverkar det dagliga arbetet på gården enormt. Det kan snabbt bli ett djurskyddsproblem, ge stora ekonomiska förluster för den enskilda producenten och i förlängningen även äventyra tillgången på livsmedel till befolkningen.

Smittsäkrar gårdar

Veterinär Johanna Fjelkner är EBVS® European Veterinary Specialist in Porcine Health Management, Diplomate i ECPHM (European College of Porcine Health Management). Efter många år av intensivt arbete med studier, artikelskrivande och möten har hon framgångsrikt klarat de omfattande tentamina som ägde rum i Portugal för ett år sedan. Foto: Maria Lindberg

Därför förs ett intensivt arbete med att redan nu smittsäkra gårdar till EU:s standard för ASF genom att man inom programmet Smittsäkrad Besättning Gris har tagit fram en ny ASF-status för att minimera konsekvenserna. Flera grisföretagare har redan börjat ansluta sig till den nya statusen: 1. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/594 som antogs den 16 mars 2023 om särskilda åtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2021/605.

– Vi fick den klar och godkänd hösten 2023, och åkte ut på turné och informerade om hur man kan skydda sin besättning. Det handlar bland annat om stängsel, personalflöden, flöden på gården och ibland även rengöring av maskiner.

Johanna Fjelkner påpekar att det är åtgärder som dels innebär stora investeringar för den enskilda grisproducenten, dels kan påverka privatlivet en hel del, eftersom många bor på gården. Därför är rådgivningen viktig, där veterinären kan hjälpa producenten att få fram lösningar som både följer kraven och fungerar i vardagen.

Tydliga gränser

Förutom att det behöver finnas tydliga gränser där all personal byter kläder och tvättar av sig innan man går in i stallet handlar det också om exempelvis hanteringen av djupströbäddar. Dessa är ovanliga i övriga EU, men i Sverige används mycket halm. Till detta används maskiner, och dessa maskiner måste kunna rengöras efter att de använts ute i fält, innan de körs in i stallet, för att inte riskera att få med smitta in.

För att klara smittskyddet måste halmen även kunna lagras vildsvinsskyddat i minst tre månader innan den används

– Det är komplext att få detta att fungera i vardagen. Det är något som både mina kollegor och jag jobbar intensivt med nu. Det dyker upp nya frågeställningar vid varje gårdsbesök. Det kan vara detaljer som var ett handfat ska sitta till större åtgärder där vi går runt och kontrollerar hela staketdragningen. En hel gård kan behöva stängslas in, konstaterar Johanna Fjelkner.

Smittskyddskraven är extremt höga, men de som lever upp till dem redan innan kan få undantagstillstånd för förflyttning av grisar vid ett utbrott.  En anslutning till statusen ger också ett betydlig bättre skydd mot andra smittor så som Salmonella Choleraesuis.

Vidareutbildar veterinärer

Vi jobbar tillsammans – myndigheter, hälsokontrollorganisationer och Sveriges Grisföretagare. Det samarbetet är unikt och fungerar väldigt bra.

Utöver rådgivning till producenterna vidareutbildas veterinärerna.

– Vi har flera utbildningar för programmets veterinärer i hur vi ska tolka regelverket.

Den svenska metoden för att bekämpa utbrottet 2023 fungerade rekordsnabbt och har uppmärksammats internationellt. Johanna Fjelkner menar att även samarbetet mellan myndigheter och producenter i Sverige är unikt.

– Vi är en liten bransch i ett litet land. Vi jobbar tillsammans – myndigheter, hälsokontrollorganisationer och Sveriges Grisföretagare. Det samarbetet är unikt och fungerar väldigt bra.