Drönare och AI ger ny precision i mätningar av viltskador
Ny teknik med drönare och AI ger objektiva mätningar av viltskador på grödor. Naturvårdsverket och SLU presenterar nu resultaten från fältinventeringar i fyra län. Metoden kan bli ett viktigt verktyg i framtida viltförvaltning. Foto: Mostphotos/Wildmedia
En ny teknik som kombinerar drönare och artificiell intelligens kan ge betydligt mer objektiva och tillförlitliga mätningar av viltskador på jordbruksgrödor. Resultaten från de första fältinventeringarna av vildsvinsskador presenteras nu av Naturvårdsverket och SLU Grimsö forskningsstation.
Vildsvin orsakar stora kostnader för lantbruket, samtidigt som arten uppskattas för jakt och livsmedelsproduktion. I Sverige har det länge saknats en kvalitetssäkrad metod för att mäta vildsvinsskador på grödor — något som försvårat både förvaltning och konfliktförebyggande arbete.
Naturvårdsverket fick 2022 i uppdrag av regeringen att ta fram en standardiserad metod. Arbetet genomfördes tillsammans med SLU Grimsö forskningsstation, som nu redovisar resultaten.
Drönare och AI skapar objektivitet
Metoden bygger på att drönare samlar in bilddata från fälten. Materialet analyseras därefter med AI som kan identifiera, särskilja och kvantifiera skador från olika viltslag.
– Det här är ett steg mot en ännu mer kunskapsbaserad viltförvaltning. En objektiv och mätbar metod kan ge bättre beslutsunderlag och bidra till ökad livsmedelsproduktion, minskade konflikter och en fortsatt hållbar användning av viltet som resurs i samhället, säger Anders Broby, handläggare på viltanalysenheten vid Naturvårdsverket.
Fältinventeringarna genomfördes i fyra viltrika älgförvaltningsområden i Blekinge, Jönköping, Södermanland och Örebro län. Träffsäkerheten var hög – i vissa områden upp till 89 procent.
Lägre skadebild än tidigare uppskattats
– De AI-skattade skadorna från vildsvin uppgick till 2 procent av arealen i betes- och slåttervall och 5 procent i vete, vilket är lägre än tidigare uppskattningar. Det tyder på att objektiv teknik kan komplettera eller i vissa fall ersätta manuella metoder som självskattningar och enkäter, säger Anders Broby.
Med viss vidareutveckling bedöms metoden kunna bli ett kostnadseffektivt verktyg för att mäta grödskador på såväl lokal som nationell nivå.
Viktigt för en viltförvaltning i balans
– Vi ser metoden som ett viktigt verktyg för att uppnå en viltförvaltning i balans där bevarande av viltarter, brukande av viltet som resurs och begränsning av skador orsakade av vilt är centrala perspektiv, säger Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket.
Rapporten Drönarinventering av vildsvinsskador på gröda finns att läsa via Naturvårdsverket – klicka här.
Källa: Naturvårdsverket
