Genetisk riskfaktor identifierad – ny forskning kan minska höftledsproblem hos hundar

Genetisk riskfaktor identifierad – ny forskning kan minska höftledsproblem hos hundar Forskaren Maja Arendt vid Köpenhamns universitet hoppas att den nyupptäckta genetiska riskfaktorn på sikt kan bidra till färre fall av höftledsdysplasi hos hundar. Foto: Press

Forskare vid Köpenhamns universitet har identifierat en genetisk riskfaktor som kan öka förståelsen för varför vissa hundar utvecklar höftledsdysplasi. Fynden, som nyligen publicerats i Nature Scientific Reports, kan på sikt bana väg för mer träffsäkra avelsstrategier och förbättrad prevention inom klinik och avel. Studien har finansierats av Agria och SKK:s forskningsfond.

Höftledsdysplasi är en av de vanligaste orsakerna till kronisk smärta och artros hos hundar, särskilt hos större raser. Sjukdomen påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer, och trots omfattande avelsarbete kvarstår stora utmaningar.

Nu har forskargruppen, ledd av veterinären och forskaren Maja Arendt vid Köpenhamns universitet, identifierat en genetisk skillnad på kromosom 24 som är kopplad till hundars höftledsbedömningar och som ligger nära en gen som är känd för att vara förändrad hos människor med artros.

– Genom att kombinera avancerad genetisk analys med data från Svenska Kennelklubbens register vet vi mer om varför vissa hundar drabbas, säger Maja Arendt.

Likheter mellan hundars och människors artros

Eftersom hundar med svår höftledsdysplasi nästan alltid utvecklar artros på grund av felaktig belastning, stärker den genetiska kopplingen sambandet mellan hundars och människors artros­utveckling.

– Samma mekanismer som ligger bakom artros hos människor verkar vara relevanta hos hundar, säger Maja Arendt.

Miljöfaktorer spelar fortsatt stor roll

Utöver genetiken påverkar faktorer som kroppsvikt, motion och allmän livsstil risken att utveckla sjukdomen. En hund kan dessutom vara bärare av riskgenen utan att själv vara kliniskt sjuk.

– Därför är det avgörande att kombinera traditionella metoder som röntgen och avelsindex med nyare genetisk kunskap, säger Maja Arendt.

Framtida mål: genetiska tester

På längre sikt hoppas forskarteamet kunna bidra till utvecklingen av genetiska tester som tillsammans med röntgen kan ge uppfödare och veterinärer ännu bättre beslutsunderlag.

– Vi hoppas att resultaten ska leda till fler friska hundar och färre fall av höftledsdysplasi, säger Maja Arendt.

Studien ger viktig ny kunskap som kan påverka såväl kliniskt arbete som framtida avelsstrategier.

Källa: SKK