En ny översiktsstudie från SLU samlar kunskapen om nötkreaturens sinnesvärld. Resultaten visar hur ljus, ljud, lukt, smak och beröring tillsammans påverkar djurens upplevelse av stallmiljöer och hantering samt kan ge vägledning för miljöer som är lättare för djuren att förstå.

Nötkreatur uppfattar inte sin omgivning på samma sätt som människor. Skuggor, reflexer och plötsliga ljud som framstår som obetydliga för oss kan skapa osäkerhet hos djuren.

Det är en av slutsatserna i en ny översiktsstudie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Forskarna har sammanställt befintlig kunskap om nötkreaturens syn, hörsel, luktsinne, smaksinne och känsel. SLU beskriver studien som den hittills mest omfattande sammanställningen av befintlig kunskap om nötkreaturens sinnesvärl

– Kor upplever sin omgivning genom en rik kombination av sinnesintryck, tidigare erfarenheter och känslor. Det som kan framstå som obetydligt för oss kan vara av stor betydelse för dem, säger Maria Vilain Rørvang, docent vid SLU och studiens huvudförfattare.

Begränsat djupseende påverkar orienteringen

Nötkreatur har ett brett panoramaseende som hjälper dem att upptäcka vad som händer i omgivningen. Deras djupseende är däremot mer begränsat än människans, och anpassningen till snabba förändringar i ljusförhållanden går långsamt.

Det innebär att exempelvis skuggor, blänkande ytor, reflexer och tydliga kontraster kan vara svåra att tolka. I praktiken kan det påverka hur villigt ett djur rör sig genom en passage, går in i ett behandlingsutrymme eller närmar sig utrustning.

Kunskapen kan därför vara relevant vid utformning och bedömning av drivgångar, behandlingsplatser och andra miljöer där djuren behöver förflyttas eller hanteras.

Plötsliga ljud kan vara svåra att lokalisera

Nötkreatur kan höra frekvenser som människor inte uppfattar. Samtidigt har de svårare att exakt lokalisera varifrån ett ljud kommer.

Ett oväntat ljud kan därför vara svårt för djuret att tolka, även när ljudkällan befinner sig inom synfältet. Det kan bidra till att djuret stannar, försöker vända eller reagerar med rädsla.

För den som undersöker eller behandlar nötkreatur kan det vara viktigt att väga in både ljudmiljön och hur snabbt nya sinnesintryck introduceras.

Lukter förmedlar social information

Forskarna lyfter även fram luktsinnets betydelse. Dofter används bland annat för individigenkänning och spelar en central roll i relationen mellan ko och kalv.

Lukter kan också förmedla information om andra djurs emotionella tillstånd. Studien pekar därmed på att nötkreaturens reaktioner på en miljö inte enbart behöver bero på sådant som människor kan se eller höra.

Smaksinnet är samtidigt nära kopplat till inlärning. Nötkreatur utvecklar sina födopreferenser genom erfarenhet och anpassar sina val efter tidigare konsekvenser av det de har ätit.

Beröring kan skapa positiva upplevelser

Beröring har både fysisk och social betydelse. Mjuk beröring, social putsning och användning av mekaniska koborstar kan enligt sammanställningen ge positiva upplevelser, stödja sociala relationer och främja djurvälfärden.

Resultaten understryker att beröring inte enbart är ett mekaniskt stimuli. Hur ett djur uppfattar kontakten påverkas också av situationen, relationen och tidigare erfarenheter.

– Den kanske mest betydelsefulla insikten är att nötkreatur inte förlitar sig på ett sinne i taget. De väger samman syn, hörsel, lukt, smak och känsel till en helhetsupplevelse av världen där olika sinnen kan ha olika betydelse beroende på situation. I vissa fall kan det vara lukt som betyder mest och i andra hörsel, säger Maria Vilain Rørvang.

Ramverk för stallmiljöer och hantering

Utifrån sammanställningen presenterar forskarna ett ramverk för att analysera hur nötkreatur upplever miljöer som människor har utformat.

Ramverket kan användas för att granska stallmiljöer, hanteringssystem och produktionsrutiner ur djurens perspektiv. Det handlar bland annat om att identifiera sinnesintryck som kan vara svåra att tolka och att skapa miljöer där djuren lättare kan orientera sig.

– Vår slutsats är att en utformning av produktionsmiljöer utifrån kons perceptuella förutsättningar har potential att förbättra både djurvälfärd och samspelet mellan människa och djur. En ökad förståelse för hur nötkreatur uppfattar sin omgivning kan bidra till miljöer som är enklare att orientera sig i, mindre stressande och bättre anpassade till djurens naturliga biologiska förutsättningar, säger Maria Vilain Rørvang.

Studien, The sensory world of cattle: abilities, limitations, and perceptual challenges in human-designed environments, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Applied Animal Behaviour Science.

Länk till: ScienceDirect⁠