Sverige har redan krav på märkning och registrering av hundar och katter och omfattande djurskyddsregler. Men EU:s nya förordning innebär ändå förändringar. Bland annat får veterinärer en direkt roll i registreringen av id-märkta djur och spårbarheten ska fungera över nationsgränserna.

Den nya EU-förordningen om djurskydd för hundar och katter samt deras spårbarhet publicerades i EU:s officiella tidning den 10 augusti. Syftet är att införa gemensamma minimikrav i medlemsländerna.

Federation of Veterinarians of Europe, FVE, och Federation of European Companion Animal Veterinary Associations, FECAVA, har tagit fram en särskild genomgång av förändringarna och vad de innebär för bland annat veterinärer.

Sverige har redan flera av kraven

Mycket av det som nu blir gemensamma minimikrav inom EU är redan reglerat i Sverige. Alla hundar ska sedan tidigare märkas och registreras i Jordbruksverkets hundregister och sedan 2023 gäller motsvarande krav även för katter, med undantag för katter födda före 2008.

Men den nya EU-förordningen innehåller också krav som skiljer sig från dagens svenska system. Ett exempel är att hundar och katter enligt förordningen ska id-märkas senast vid tre månaders ålder. I Sverige är gränsen i dag fyra månader.

Dessutom ska registreringen efter id-märkning enligt EU-reglerna göras av en veterinär inom två arbetsdagar. I dagens svenska system är det djurägaren som ansvarar för att registrera djuret hos Jordbruksverket.

Krav på identifiering och registrering

En central del av förordningen gäller spårbarhet. Hundar och katter ska identifieras och registreras, och medlemsländerna ska ha databaser som kan utbyta information med varandra.

Även ägarbyten och dödsfall ska registreras och mikrochip som inte längre går att läsa ska ersättas.

Kraven införs stegvis. För verksamhetsutövare börjar vissa registreringskrav gälla 2030. Motsvarande krav för hundägare respektive kattägare följer senare.

Nya bestämmelser införs också för försäljning och annonsering av hundar och katter på nätet, med krav som ska göra det möjligt att verifiera uppgifter och förbättra spårbarheten.

Gemensamma krav på uppfödning

Förordningen innehåller också harmoniserade välfärdskrav för verksamheter som föder upp hundar och katter. Kraven omfattar bland annat inhysning, skötsel, avel och hälsovård.

För uppfödningsverksamheter införs krav på godkännande, samtidigt som bestämmelserna omfattar utbildning och fortbildning, veterinärbesök och professionell tillsyn.

För veterinärkåren innebär det att professionen får en roll i flera delar av det nya systemet, från djurhälsa och välfärd till identifiering och spårbarhet.

Börjar tillämpas 2028

Förordningen träder i kraft 20 dagar efter publiceringen och ska huvudsakligen börja tillämpas den 31 augusti 2028. Flera av bestämmelserna har dock längre övergångstider och införs successivt under åren därefter.

Läs även FVE och FECAVA:s  informationsbroschyr om de nya reglerna HÄR: