Upp till 78 procent av de högpresterande hästarna i en svensk studie uppvisade rörelseasymmetrier, trots att ägarna inte uppfattade dem som halta. Nu visar en ny doktorsavhandling från SLU att asymmetrier är vanliga redan hos föl. Resultaten väcker frågor om hur objektiva rörelsemätningar ska tolkas vid hältutredningar.

– Förmågan att prestera inte nödvändigtvis utesluter att hästen har ont, har veterinären och doktoranden Ebba Zetterberg tidigare framhållit i en intervju med SLU.

Den 13 november försvarar hon sin doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Där sammanfattar hon forskning om rörelseasymmetrier hos hästar i olika åldrar, från unga föl till tävlingshästar på hög nivå.

Med hjälp av objektiva rörelseanalyser har forskarna undersökt hur symmetriskt hästarna rör sig i trav och om asymmetrierna kan kopplas till bland annat ålder, prestationsnivå och sidighet.

Resultaten visar att rörelseasymmetrier är vanliga i samtliga undersökta grupper, även bland hästar som av sina ägare uppfattas som fria från hälta.

Asymmetrier redan hos unga föl

I en av delstudierna undersöktes föl av raserna svenskt varmblod (SWB) och varmblodig travare.

Beroende på hur rörelsemätningarna klassificerades uppvisade 45 procent av SWB-fölen och 83 procent av travarfölen rörelseasymmetrier. När forskarna även tog hänsyn till variationen mellan stegen förändrades andelarna.

Att asymmetrier förekommer redan tidigt i livet väcker frågan om vissa skillnader i rörelsemönster kan ha medfödda eller andra biologiska förklaringar.

Forskarna betonar samtidigt att smärta inte kan uteslutas. Exempelvis kan skador eller ortopediska sjukdomar förekomma även hos unga föl.

Vanligt också bland tävlingshästar

I en annan delstudie undersöktes 123 högpresterande ridhästar inom hoppning, dressyr och fälttävlan.

Hästarna tränades och tävlade på hög nivå och uppfattades av sina ägare som fria från hälta.

Trots det klassificerades 70 procent som asymmetriska enligt studiens ursprungliga kriterier. Med ett annat klassificeringssätt var andelen 78 procent.

Mer än en tredjedel av hästarna uppvisade uttalade asymmetrier, med mätvärden i samma storleksordning som hos kliniskt halta hästar.

Studien undersökte däremot inte systematiskt om asymmetrierna orsakades av smärta. Resultaten kan därför varken visa att hästarna hade ont eller att deras rörelsemönster var en smärtfri normalvariation.

Inget tydligt samband med sidighet

Forskarna undersökte också om asymmetrierna kunde förklaras av hästarnas sidighet, det vill säga att de föredrar att använda ena sidan av kroppen framför den andra.

Ryttarna fick bland annat bedöma hur liksidiga hästarna upplevdes under ridning. I studier av yngre hästar undersöktes även vilken frambensposition djuren föredrog i en viss situation.

Några tydliga samband mellan dessa mått på sidighet och rörelseasymmetrierna kunde inte påvisas.

Det talar emot att upplevd sidighet ensam kan förklara den höga förekomsten av asymmetriska rörelsemönster.

Utmanar tolkningen vid hältutredningar

Objektiva rörelseanalyssystem används som stöd vid hältutredningar. Genom att mäta hur hästens huvud och bäcken rör sig vertikalt under trav kan systemen registrera skillnader som är svåra att upptäcka med blotta ögat.

Bedömningen utgår ofta från gränsvärden som används för att identifiera rörelseasymmetrier.

Avhandlingen visar att andelen hästar som klassificeras som asymmetriska påverkas av vilka kriterier som används. Det gäller bland annat om variationen mellan enskilda steg vägs in i bedömningen.

Enligt forskarna behöver gränsvärden och klassificeringsmetoder därför tolkas utifrån vilken hästpopulation som undersöks och i vilket syfte mätningen görs.

Resultaten innebär inte att objektiva rörelseanalyser saknar värde. Däremot understryker de betydelsen av att använda mätvärdena som en del av en samlad klinisk bedömning.

Smärtans betydelse fortfarande oklar

En central fråga är fortfarande hur stor andel av de uppmätta asymmetrierna som beror på smärta.

Forskarna efterlyser därför fler studier där hästar följs över tid och där rörelseanalyser kombineras med kliniska undersökningar och diagnostiska bedövningar.

Sådana studier skulle kunna öka kunskapen om vilka asymmetrier som bör betraktas som tecken på sjukdom och vilka som eventuellt kan ingå i ett individuellt normalt rörelsemönster.

Ebba Zetterberg disputerar vid SLU i Uppsala den 13 november. Avhandlingen har titeln Movement asymmetry across the equine lifespan: Cross-sectional studies of horses from foals to high-performing athletes.

Fakta: Rörelseasymmetrier hos hästar

Avhandling: Movement asymmetry across the equine lifespan.

Forskare: Ebba Zetterberg, Sveriges lantbruksuniversitet.

Disputation: 13 november 2026.

Några resultat:

• 45 procent av SWB-fölen och 83 procent av travarfölen klassificerades som asymmetriska enligt ett av de använda klassificeringssätten.
• Bland unga varmblodiga ridhästar var andelen 59–87 procent, beroende på klassificeringsmetod.
• Bland högpresterande ridhästar var andelen 70–78 procent.
• Inga tydliga samband kunde påvisas mellan rörelseasymmetri och ryttarupplevd sidighet.

Viktig begränsning: Studierna fastställer inte om de uppmätta asymmetrierna var smärtutlösta.

Källa: Ebba Zetterberg, SLU, doktorsavhandling 2026.