SVA efterlyser fler prover – nyckeln till att upptäcka antibiotikaresistens i tid
SVA efterlyser fler prov från livsmedelsproducerande djur för att stärka den nationella resistensövervakningen och upptäcka förändringar i tid. Foto: Mostphotos
Antibiotikaresistens är en av de viktigaste beredskapsfrågorna för Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Sedan år 2000 övervakas både resistensläget och antibiotikaförbrukningen i Sverige, och den systematiska uppföljningen har lett till att Sverige ligger i internationell framkant med låga nivåer av resistens hos djur.
Men för att kunna upptäcka förändringar i tid – och säkerställa tillförlitliga analyser över tid – behöver SVA få in fler prover från livsmedelsproducerande djur. I dag är provunderlaget asymmetriskt fördelat: hund, katt och häst står för en betydligt större andel analyser.

Oskar Nilsson
antibiotikaexpert, laboratorieveterinär, SVA. Foto: Göran Ekeberg/AddLight
– Ett större antal prover skulle öka chansen för oss att tidigt kunna upptäcka eventuella problem. Det skulle också göra oss mer trygga i våra bedömningar av läget, säger Oskar Nilsson, chef vid sektionen för antibiotikafrågor.
Fler aktörer behövs – och fler typer av prover
Orsakerna till det låga provunderlaget varierar. Vissa sjukdomar förekommer sällan i Sverige, och i andra fall görs det provtagningar som inte är relevanta för resistensövervakningen. Dessutom ingår endast analyser utförda av SVA i de nationella övervakningsprogrammen.
– Jag hoppas att alla som berörs funderar på vilken insats de kan göra. Får vi in fler prover kan både vi, djurägarna och veterinärerna få ut mer användbar information. Och vi på SVA behöver skapa fler samarbeten med andra laboratorier, som kan ge oss kvalitetssäkrade resistensdata, säger Oskar Nilsson.
Veterinärens roll avgörande
Sveriges goda resistensläge bygger på ett långsiktigt arbete där både veterinärer och djurägare spelar en central roll. God djurhälsa minskar behovet av antibiotika, och när behandling behövs väljs i första hand smalspektriga preparat.
Penicillin är fortfarande det vanligaste antibiotikumet i svensk djurhållning – en viktig faktor för att hålla nere resistensutvecklingen.
– Vi är tacksamma till alla veterinärer och djurägare som tar den här frågan på allvar. Vårt arbete för att hålla djuren friska gör att antibiotika används på en låg och ansvarsfull nivå, säger Oskar Nilsson.
En fortsatt framgång – men också en utmaning
Sverige har i dag ett gott resistensläge i majoriteten av djurslag, men SVA betonar att läget snabbt kan förändras om övervakningen brister. Ökad provtagning och kvalitetssäkrade data är avgörande för att behålla kontrollen.
