Ny avhandling från SLU visar tidiga markörer för njurskada
Urinbaserade biomarkörer som cystatin C, glukos och GGT visar lovande resultat för tidigare upptäckt av njursjukdom hos hund, enligt Anna Selins avhandling. Collage av foto från: Lena Scott, Josefine Taavola och Emelie Schneider.
Förra veckan disputerade veterinären och forskaren Anna Selin på en avhandling som undersöker urinbaserade biomarkörer vid njursjukdom hos hund. Resultaten visar att flera urinmarkörer kan indikera akut och kronisk njurskada betydligt tidigare än traditionella blodprover – och därmed ge viktig vägledning i både diagnos och prognos.
Akut njurskada och kronisk njursjukdom är vanliga och allvarliga tillstånd hos hund. I många fall upptäcks skadan först när en betydande del av njurfunktionen redan gått förlorad – eftersom blodprover som kreatinin och urea inte stiger förrän den kvarvarande njurfunktionen är kraftigt nedsatt.
Biologisk variation och referensintervall kartlagda
I avhandlingens första del samlades upprepade blod- och urinprover från friska hundar. Syftet var att beskriva den biologiska variationen och fastställa referensintervall för ett antal urinbaserade analyter.
Analysen omfattade:
•koncentration av urinämnen
•justering mot urin-kreatinin (kvotning)
•fraktionell exkretion – relationen mellan nivåer i blod och urin
Denna grundläggande kartläggning är viktig för att veterinärer ska kunna tolka urinprover korrekt vid misstanke om njurskada.
Förhöjda urinmarkörer vid kronisk njursjukdom
I studie II jämfördes friska hundar med hundar i olika stadier av kronisk njursjukdom.
Resultaten visar:
•cystatin C i urin var förhöjt hos hundar med kronisk njursjukdom
•GGT (gamma-glutamyl-transferas) ökade vid njurskada
•urin-cystatin C steg med sjukdomens svårighetsgrad
Detta indikerar att urinbaserad cystatin C kan vara en användbar markör för att följa sjukdomsutveckling över tid.
Tidiga markörer för akut njurskada
I studie III analyserades urinprover från hundar med risk för, eller konstaterad, akut njurskada. Här sågs tydligt förhöjda nivåer av: cystatin C, GGT och glukos. Dessutom noterades att hundar med akut njurskada som inte överlevde hade signifikant högre koncentrationer av urin-cystatin C än de hundar som överlevde – något som antyder att markören kan ha prognostiskt värde.
Slutsats: urin-Cystatin C, glukos och GGT lovande för tidig diagnostik
Avhandlingen presenterar ny kunskap om biologisk variation, referensintervall och kliniska förändringar hos hundar med njursjukdom. Sammanställningen pekar på att: urin-Cystatin C, urin-glukos, och urin-GGT, kvotade mot urin-kreatinin, är möjliga tidiga indikatorer för både akut och kronisk njursjukdom – och kan användas med befintlig utrustning på många djursjukhus.
Länk till avhandlingen: Urinary biomarkers in healty dogs and dogs with kidney diseases
Huvudhandledare:
Docent Emma Strage, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Källa: SLU
