Forskning om hästvälfärd och diagnostik stärks 2026

Forskning om hästvälfärd och diagnostik stärks 2026 Stiftelsen Hästforskning satsar på nya och pågående projekt som stärker hästvälfärd, diagnostik och avelsarbetet i Sverige och Norge. Foto: Adobe Stock

Stiftelsen Hästforskning finansierar sex nya forskningsprojekt inför 2026. Forskningen spänner från förbättrade diagnostiska metoder och genetiska studier till hästvälfärd, dressyrbedömning och tystnadskultur inom ridsporten. Samtidigt får tolv pågående projekt fortsatt finansiering.

Stiftelsen Hästforskning presenterar nu de projekt som får anslag inför 2026. Fyra av satsningarna ligger inom veterinärmedicin, husdjursvetenskap och teknikvetenskap (VHT), medan två är inriktade på samhällsvetenskap och humaniora (SH). Projekten drivs av forskare i Sverige samt i svensk-norska samverkansgrupper.

Två projekt inom samhällsvetenskap och humaniora (SH)

Ett samverkansprojekt utvecklar ett nytt bedömningsprotokoll för dressyr med fokus på harmoni och hästvälfärd. I nära samarbete med ridsportförbundet, aktiva och forskare ska ett kompletterande system tas fram för att belöna ridning i linje med god hästvälfärd.

Det andra projektet undersöker varför det är svårt att säga ifrån när hästvälfärden brister. Genom att analysera sociala och psykologiska barriärer vill forskarna minska tystnadskulturen och stärka hästsportens legitimitet.

– Årets SH-projekt adresserar aktuella frågor och har en tydlig samverkansapproach mellan forskning och sport, med starkt fokus på hästvälfärd, säger Lina Bengtsson, forskningssekreterare vid Stiftelsen Hästforskning.

Fyra projekt inom veterinärmedicin, husdjursvetenskap och teknikvetenskap (VHT)

Tre av projekten fokuserar på förbättrade diagnostiska metoder som kan göra utredningar snabbare, mer tillförlitliga och bättre för hästvälfärden:

1.EMS-diagnostik

Utveckling av mer exakta tester för insulindysreglering hos hästar med EMS, baserat på hästspecifik analys av C-peptid.

2.Objektiv hältutredning

Projektet analyserar hur longering, böjprov och lokalbedövning påverkar hältans grad, då objektiva mätmetoder visat brister i traditionella utredningar.

3.Snabbare bandmaskdiagnostik

Utveckling av en kostnadseffektiv metod baserad på LAMP-teknik för att påvisa bandmask-DNA i träckprover.

Det fjärde projektet undersöker variationen i hästens MHC-komplex – en genetisk komponent kopplad till immunförsvar. Kartläggningen kan ge viktig kunskap om varför vissa hästar drabbas av infektioner medan andra utvecklar immunitet.

– Årets projekt kan på flera sätt förbättra hästars hälsa genom bättre diagnostik och mer precis kunskap om varje individuell hästs förutsättningar, säger Lina Bengtsson.

Nya projekt 2026

Att definiera och gradera harmoni vid dressyrtävlingar – Elke Hartmann, SLU

Ytringsatferd for dyrevelferd i ryttersport – Hans Erik Næss (Høyskolen Kristiania) & Susanne Johansson (GIH)

Förbättrad diagnos och monitorering av insulindysreglering – Emma M. Strage (SLU) & Hege Brun-Hansen (NMBU)

Varför drabbas vissa hästar av infektioner? – Tomas Bergström, SLU

Förvillande faktorer vid hältutredning hos häst – Emma Persson-Sjödin, SLU

Förbättrad bandmaskdiagnostik med LAMP PCR – Carl Peter Halvarsson, SLU

Pågående projekt som får fortsatt finansiering:

•Antibiotika i hästaveln – risker och framtida konsekvenser

•Maskininlärning av genetiken bakom mikroftalmi hos häst

•Implementering av video för smärtövervakning

•Infektioner i hornhinnan – bakterier, svamp och resistens

•Välfärd hos unga tävlingshästar i olika hållningssystem*

•Hestevelferd og eierbevissthet – ”Gi hesten en stemme”

•Kompetenser utvecklade i ridmiljön – arbetsgivares syn

•EHV-1 i Sverige och Norge

•Hältdiagnostik vid longering – vidareutveckling

•Snabbare sårbehandling med autologa hudkomponenter*

•Ryttarträning utan häst – påverkan på ridfärdigheter

•Inavelsdepression hos kallblodstravare – specialutlysning

Källa: Stiftelsen Hästforskning