Forskning visar: svenska grågäss flyttar kortare än förr

Forskning visar: svenska grågäss flyttar kortare än förr Camilla Olsson, doktorand vid SLU i samarbete med Högskolan Kristianstad, har märkt grågäss med GPS-sändare Foto: Niklas Liljebäck

Svenska grågäss flyttar inte längre som förr. Ny forskning visar att många grågäss i södra Sverige numera stannar året runt, medan populationer längre norrut flyttar betydligt kortare sträckor än tidigare. Förändringarna kopplas till klimatförändringar och ett förändrat jordbrukslandskap.

Tidigare var Spanien ett av de viktigaste vinterområdena för svenska grågäss. I dag har flyttmönstret förändrats markant. Grågäss som häckar i Skåne är i praktiken stannfåglar, medan gäss från mellersta och norra Sverige oftast nöjer sig med att flytta till Danmark, Tyskland eller Nederländerna.

Det visar en ny avhandling av Camilla Olsson, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Högskolan Kristianstad. I studien har grågäss märkts med GPS-sändare på fem platser i Sverige: Hudiksvall, Örebro, Nyköping, Kristianstad och Svedala.

– Det är häftigt att hålla i en livs levande gås som man sedan kan följa i flera år, i princip i realtid. Det ger en unik inblick i gässens liv, säger Camilla Olsson.

Resultaten visar tydliga geografiska skillnader. De grågäss som märkts i Kristianstad och Svedala stannade till största delen i samma område hela året, medan de flesta gäss från Hudiksvall, Örebro och Nyköping flyttade söderut över vintern. Endast en enskild GPS-märkt individ tog sig hela vägen till Spanien.

Klimat och jordbruk påverkar gässens beteende

Förklaringen till de förändrade flyttmönstren bedöms vara en kombination av mildare vintrar och förändrade odlingsmönster. Öppet vatten finns i dag ofta tillgängligt året runt i södra Sverige och norra Europa, och vintergröna grödor ger gässen god tillgång till föda även under vintermånaderna.

Studien visar också hur grågäss använder jordbrukslandskapet under olika årstider. På våren föredras vall och betesmarker, på hösten stubbåkrar och skördespill, medan födovalet under vintern är mer varierat. Olika gåsarter skiljer sig dessutom åt i sina preferenser.

– Jag hoppas att mina resultat ska kunna användas inom förvaltningen och i förlängningen bidra till att minska skador på jordbruksmark, säger Camilla Olsson.

Camilla Olsson försvarar sin avhandling den 23 januari 2026 vid Högskolan Kristianstad.

Källa: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)