En ny specialsamling i Equine Veterinary Journal samlar aktuell forskning om hästens mikrobiom och dess betydelse för hälsa och sjukdom. Totalt 18 vetenskapliga artiklar ger nya insikter om hur förändringar i mikrobiotan kan kopplas till bland annat kolik, inflammation och antibiotikaresistens.

Specialsamlingen publicerades i marsnumret 2026 av tidskriften och är gästredigerad av forskaren Michael Hewetson. Den bygger vidare på en tidigare samling från 2019 och speglar den snabba utvecklingen inom forskningsområdet under de senaste åren.

Medan det mänskliga mikrobiomet länge har studerats ingående är forskningen om hästens mikrobiom fortfarande relativt ung. Först under de senaste två decennierna har tekniska framsteg gjort det möjligt att analysera den komplexa mikrobiella miljön i hästens tarm mer detaljerat.

Nya analysmetoder ger djupare förståelse

De 18 artiklarna i samlingen undersöker bland annat hur förändringar i mikrobiomets taxonomiska sammansättning kan påverka sjukdomsprocesser och vilka kliniska konsekvenser detta kan få.

– Detta arbete har möjliggjorts genom integrationen av funktionell metagenomik och NMR-baserad metabolomik, vilket ger en mer komplett bild av mikrobiomet genom att koppla genetisk potential till funktionella effekter, säger Michael Hewetson.

Genom att kombinera dessa analysmetoder har forskare kunnat identifiera molekylära mönster och mikrobiella gener som kan fungera som biomarkörer för diet och tarmhälsa. Det kan i framtiden bidra till både tidig sjukdomsdetektion och möjligheter att påverka mikrobiomet genom fodersammansättning.

Kopplingar till kolik, inflammation och antibiotikaresistens

Flera av artiklarna fokuserar på sambandet mellan kolik och förändringar i den fekala mikrobiotan. Andra studier undersöker hur faktorer som transport, fasta, probiotika och anestesi kan påverka mikrobiomets sammansättning.

• Samlingen behandlar även:
• hur domesticering påverkat hästens mikrobiom
• hur olika fodertyper kan förändra mikrobiomets funktion
• kopplingen mellan koloninflammation och dysbios vid larval cyathostominos
• mikrobiomet i bihålor vid sjukdom
• förekomsten av gener kopplade till antibiotikaresistens hos unga föl innan antibiotikabehandling

Från samband till kliniska verktyg

Enligt EVJ:s chefredaktör Celia Marr visar samlingen hur forskningsfältet snabbt utvecklas – men också att mycket återstår innan resultaten kan omsättas fullt ut i klinisk praktik.

– Endast genom samordnade och hypotesdrivna studier kan vi gå från att se samband till att förstå orsaker. Det är först då vi kan klarlägga de kliniska konsekvenserna av dysbios hos häst och utveckla diagnostiska verktyg, behandlingar och förebyggande strategier, säger Celia Marr.

Källa: Equine Veterinary Journal / British Equine Veterinary Association.