Smärta, fantomklåda och rörelsestörningar kan förekomma vid chiari-liknande missbildning och syringomyeli hos små hundraser. Forskning vid Helsingfors universitet belyser sambanden mellan skallform, låg kroppsvikt och anatomiska avvikelser – med särskilt fokus på chihuahua.

Avel för mycket liten kroppsstorlek och rund skallform kan få konsekvenser för hundarnas hälsa. Det framhåller veterinären och forskaren Anna-Mariam Kiviranta vid Helsingfors universitet.

– Våra resultat visar att avel på mycket små och rundskalliga hundar ökar risken för sjukdom, säger hon i ett pressmeddelande från Agria.

Forskningen som Agria lyfter omfattar chiari-liknande missbildning, syringomyeli och kvarstående fontaneller, med särskilt fokus på chihuahua. Arbetet har fått stöd från Agria och Svenska Kennelklubben Forskningsfond.

Smärta och fantomklåda kan vara symtom

Chiari-liknande missbildning och syringomyeli förekommer bland annat hos cavalier king charles spaniel, griffon bruxellois och chihuahua.

Chiari-liknande missbildning innefattar anatomiska avvikelser med trängsel vid bakre delen av skallen och övergången till halsryggen. Tillståndet kan vara förenat med störd cirkulation av cerebrospinalvätska och syringomyeli, där vätskefyllda hålrum bildas i ryggmärgen.

Symtomen kan omfatta smärta i huvud och nacke, fantomklåda, rörelsestörningar, oro och beteendeförändringar. Samtidigt kan hundar ha anatomiska avvikelser utan tydliga kliniska symtom.

Hos chihuahua har forskarna också undersökt kvarstående fontaneller – bendefekter vid skallens suturer – och deras samband med skallform och neurologiska fynd.

46 av 50 hundar hade kvarstående fontaneller

I studien av fontanellernas förekomst och kliniska betydelse hade 46 av 50 undersökta hundar, motsvarande 92 procent, minst en kvarstående fontanell. Defekterna förekom inte bara på hjässan utan även på skallens sidor och baktill.

Hundar med kliniska tecken relaterade till chiari-liknande missbildning eller syringomyeli hade större sammanlagd fontanellyta och fler berörda skallsuturer än hundar utan sådana tecken.

Hundarna deltog frivilligt genom sina ägare och urvalet var inte slumpmässigt. Forskarna betonar därför att siffran inte behöver motsvara förekomsten i hela rasen. Studien publicerades 2021 i Journal of Veterinary Internal Medicine.

I en annan analys, också publicerad 2021, sågs samband mellan mer omfattande fontanelldefekter och bland annat låg kroppsvikt, syringomyeli och trängsel vid övergången mellan skalle och halsrygg. Resultaten fastställer inte att fontanellerna orsakar de neurologiska förändringarna.

Extrem skallform undersöktes med datortomografi

En studie publicerad 2025 undersökte sambandet mellan skallform och kvarstående fontaneller med hjälp av datortomografibilder från 50 chihuahuor.

En relativt bredare och kortare hjärnskål samt större skallhöjd i förhållande till skallbasens längd var kopplade till större sammanlagd fontanellyta och fler berörda skallsuturer. Lägre kroppsvikt var också kopplad till en relativt bredare och kortare hjärnskål.

Resultaten bygger på en retrospektiv tvärsnittsstudie och visar samband mellan skallens utformning och fontanelldefekter.

Forskaren lyfter avelsurvalet

I pressmeddelandet lyfts hälsoundersökningar inför parning, användning av äldre avelsdjur och att undvika avel på hundar med extrem huvudform eller tydliga sjukdomssymtom som möjliga vägar för att minska problemen i kommande generationer.

– Vi vill förstå orsakerna bakom problemen så att vi kan upptäcka dem tidigare, utveckla bättre behandlingar och förbättra hundarnas livskvalitet. Samtidigt kan kunskapen hjälpa uppfödare att fatta välgrundade beslut och minska förekomsten av dessa sjukdomar över tid, säger Anna-Mariam Kiviranta.