Präriehundar som parar sig med flera hannar får fler ungar, men riskerar ett kortare liv. Det visare en studie i Journal av Mammalogy.

Hondjur inom olika arter parar sig ofta med flera hannar, så kallad polyandri. Präriehundar hör till dem. Frågan är varför honorna parar sig med flera hannar när det skulle räcka med en för att befrukta alla deras ägg.

Handjur som parar sig med många honor får en stor fördel, nämligen en större spridning av sina gener. Men vilken nytta har honor – eller deras avkomma – av polyandri?

För att försöka finna svar fångade och observerade en forskare fyra olika arter av vilda präriehundar i en nationalpark i USA. Deras korta fönster för reproduktion, en enda dag, förhållandevis lilla habitat och isolerade gryt gjorde dem idealiska för studien. Den vetenskapliga artikel som blev resultatet, och som publiceras i Journal av Mammalogy, innehåller information om 2 504 parningar hos 1 426 honor.

Alla fyra arter praktiserade polyandri. Honor hos tre av arterna fick fler ungar som nådde ettårsåldern. Men hos två av dessa arter minskade honornas chans att överleva till nästa reproduktionsperiod. Forskarna fann alltså att honornas chans till befruktning ökade genom polyandri, och att de dessutom fick tillgång till sperma som var pålitligare, mer kompatibel och genetiskt med diversifierad. Men priset är alltså högt – ett kortare liv.

Källa: Journal of Mammalogy