Säl smittad av ny influensatyp

Säl smittad av ny influensatyp

En säl har visat sig bära på en för sin art hel ny influensatyp. Dock är det inte klarlagt om det är orsaken till att många knubbsälar har dött på Västkusten. Det skriver SVA.

Sedan i våras har ett större antal knubbsälar rapporterats döda på Västkusten. SVA och Naturhistoriska riksmuseet försöker hitta förklaringar till säldöden. En säl som analyserats har visat sig bära på en för säl helt ny influensatyp, A H10N7. Om detta virus är orsaken till den höga säldödligheten är inte klarlagt.

Det har förekommit tidigare att sälar drabbats av influensa. Under de senaste decennierna har till exempel influensavirus påvisats hos sjuka sälar längs USA:s kust. Under ett utbrott år 1979 vid Nordamerikanska ostkusten dog 3-5 procent av sälpopulationen av lungsjukdom. Den gången hittades ett fågelinfluensavirus av typen H7N7.

– Men den knubbsäl från Västkusten som SVA analyserade prover från nyligen bar på ett fågelinfluensavirus, en influensa typ A av subtypen H10N7. Virus av typen H10 har aldrig tidigare rapporterats hos säl någonstans i världen, säger Siamak Zohari, forskare vid SVA.

Knubbsälen som analyserades nyligen visade sig, förutom influensavirus, även ha en lunginflammation orsakad av E. coli-bakterier. Just nu undersöker SVA och Naturhistoriska riksmuseet dels vilken betydelse viruset hade för att den här sälen dog, dels mer exakt vilken virustyp det handlar om.

– Det går i dagsläget inte att säga något om detta influensavirus roll i den säldöd vi nu ser längs Västkusten. Men sälar anses vara mottagliga för influensa A och smittas troligen av sjöfåglar, säger Aleksija Neimane, biträdande statsveterinär vid SVA.

Under perioden april – september i år har 275 döda sälar inrapporterats från Västkusten. Under den senaste veckan har det skett en ökning.

– Den här gången skiljer sig sjukdomens spridning markant från de utbrott av sälpest (Phocine distemper virus) som vi hade 1988 och 2002. Då började epidemierna på ön Anholt i Kattegatt och spred sig stegvis till angränsande vatten. Men nu karakteriseras epidemin av sporadiska fall i stort sett längs hela Västkusten, även om de flesta döda sälar driver i land i Göteborgs skärgård och upp till Orust, säger förste intendent Tero Härkönen, Naturhistoriska riksmuseet.

Foto: Karin Bernodt/SVA