En vetenskaplig rapport från SLU lyfter riskerna med ogrundade forskarlarm om sjukdomar bland vilda djur. Det kan medföra en omotiverat negativ syn på vilt. I förlängningen hotar det människors acceptans för ett rikt djur- och växtliv.

Rapporten publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Wildlife Research och är skriven av SLU-forskarna docent Carl-Gustaf Thulin och professor Göran Ericsson samt bitr statsveterinär Jonas Malmsten, SVA.

I Sverige liksom i många andra delar av Europa och Nordamerika har stora däggdjur och fåglar gjort en remarkabel comeback på senare år. I Sverige har vi fler stora vilda djur än vad som är känt i historisk tid. Detta medför viktiga möjligheter, som mat, skinn, jakt, upplevelser etc och för biologisk mångfald (fröspridning, gödselspridning, bete, bök m m). Det finns även utmaningar kopplat till konkurrens om människans intressen i landskapet (skog, grödor, trafik etc).

Risken för sjukdomar bland de vilda djuren, och i synnerhet zoonoser, är kanske den största utmaningen ur ett samhälleligt perspektiv. Ökad kunskap om och rapportering om sjukdomar ökar medvetandegraden i samhället, vilket är mycket viktigt.

Rapporteringen om viltsjukdomar exploateras dock ibland obetänksamt i medierna, ofta med ogrundat eller svagt stöd från forskare. Ogrundad rapportering riskerar att ändra samhällets syn på vilda djur till att bli omotiverat negativ, vilket i sin tur kan innebära en risk för att vår långsiktiga acceptans av att leva sida vid sida med vilda djur, och i förlängningen för biologisk mångfald och en rik fauna och flora.

Naturvetare och humanister behöver samarbeta med tvärvetenskaplig forskning om hur, ibland ogrundade, hotbilder exploateras och vilka samhälleliga risker de kan medföra.

Källa: SLU, foto Shutterstock