Trots larmrapporter finns en samsyn inom EU för restriktivare användning av antibiotika till djur. Men det finns också krafter som vill ha en friare användning. Europaparlamentarikern Fredrick Federley (C) gör sitt bästa att föra fram det svenska synsättet.

Den 23 februari väntas Europaparlamentet rösta om ett förslag från EU-kommissionen som gäller nya regler för hur man ska få använda läkemedel, bland annat antibiotika i foder till djur. Under hösten har massmedierna larmat om att utvecklingen är på väg åt fel håll, bland annat för att den spanska EU-parlamentarikern Clara Aguilera García lagt förslag om betydligt friare regler för antibiotika i djurfoder än vad EU-kommissionen föreslagit.

Clara Aguilera García har huvudansvaret för förhandlingarna om läkemedel i djurfoder i Europaparlamentets jordbruksutskott och hennes ståndpunkt har rört upp känslor, inte minst hos de svenska parlamentarikerna Fredrick Federley (C) och Peter Eriksson (MP). Båda lovade i DN i höstas att försöka stoppa förslaget. Då undrar man: Var står frågan i dag?

– Nu verkar Clara Aguilera Garcías taktik vara förhalning. Förhandlingarna har gått i stå och tiden går. Jag väntar bara på en kallelse till nästa förhandlingsomgång, men den har ännu inte kommit, säger Fredrick Federley till VeterinärMagazinet. Han pekar på en gynnsam faktor, och det är att Nederländerna för närvarande är ordförande i EU. I Nederländerna har antibiotikafrågan hög prioritet eftersom det finns ett brett folkligt stöd för att försöka minska resistensen. Något sådant stöd finns inte i Spanien.

Det är inte bara parlamentet som behandlar frågan, det gör också ministerrådet parallellt. Ansvarig för Sveriges del är landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

– Vi vill försöka lyfta frågan en nivå till, det vill säga till TTIP-avtalet med USA, säger han till VeterinärMagazinet, samtidigt som han ursäktar sig för att han inte är helt insatt i de aktuella förhandlingarna.

Det är däremot Kristina Nordéus, veterinär och departementssekreterare och Mikaela Ståhl, agronom och departementssekreterare, båda på Näringsdepartementet. De har stöd av experter på bland annat SVA, Läkemedelsverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

Kristina Nordéus tonar ner de larmrapporter som stod att läsa i tidningarna i höstas, trots den spanska EU-parlamentarikerns agerande.

– Det finns en någorlunda bred samsyn bland medlemsstaterna för att minska användandet av antibiotika till djur. Dessutom ska man komma ihåg att de förslag som har lagts är en stor förbättring jämfört med nuläget, när det inte finns några bestämmelser om restriktioner som är reglerade i EU-direktiv, säger hon.

Kommissionens förslag handlar dels om en förordning för veterinärmedicinska läkemedel, dels om en förordning om läkemedel i djurfoder där antibiotika bara är en av många artiklar. I förslagen, som nu behandlas i parlamentet och i ministerrådet, ingår en hel rad åtgärder för att begränsa och i vissa fall förbjuda användningen av antibiotika till djur. Bland annat föreslås att veterinärer måste rapportera förbrukningen, samt alltså också förbud mot profylaktiskt behandling med antibiotika via djurfoder.

Om det finns en tendens till samsyn i ministerrådet är situationen desto mer splittrad i parlamentet. Det säger Jeanette Perman, politiskt sakkunnig hos Peter Eriksson (MP). Trots att de flesta säger sig anse att frågan om antibiotikaresistens är väldigt viktig, lägger exempelvis Clara Aguilera García ändå fram förslag som försvagar kommissionens ursprungliga ståndpunkt.

– Just nu är det svårt att se var parlamentet står. Det ser ut som om liberaler och gröna är för en striktare användning, medan socialister och högerkonservativa vill ha en försvagning jämfört med kommissionen. Det tycks inte finnas några klara majoriteter för närvarande, säger Jeanette Perman.

Hur det slutar kan ingen svara på än. Processerna i parlamentet och rådet kommer att leda till en förhandling mellan de båda, som till slut ska mynna ut i en slutprodukt. Om förslagen vid det laget har vattnats ur eller rentav skärpts, återstår att se. Omröstningen den 23:e är bara en etapp på vägen.

Hur pass effektiva de nya reglerna blir styrs också av hur eventuella skrivningar om undantag utformas, liksom hur kontrollen av efterlevnaden ser ut. Båda förordningsförslagen gäller även för smådjur.

Text: Ingrid Kindahl