Under 2014 minskade importen av både gris- och nötkött för första gången på länge. Utveckling kunde bland annat relateras till uppmärksamheten kring hög användning av antibiotika i många länder utanför Sverige och larm om antibiotikaresistenta bakterier, MRSA, i utländsk grisproduktion. Samtidigt påbörjades arbetet i den svenska livsmedelskedjan med att utforma handlingsplaner i flera köttsektorer, med målet att stärka den svenska produktionen. Under 2015 har andelen svenskt kött av förbrukningen fortsatt att öka för de tre största köttslagen.

Den ökade efterfrågan på svensk kött håller i sig, trots att skillnaden i producentpriser mellan Sverige och de flesta andra EU-länder är större än normalt. Kunder och konsumenter i Sverige är med andra ord lite mindre priskänsliga i sina köttinköp idag än historiskt sett. Faktorer som hållbarhet, hälsa och trygghet tycks ha fått ökat fokus.

Trots att andelen svenskt kött av förbrukningen steg 2015 så ökade importen inom vissa sektorer. Importen av nötkött ökade åter efter att ha sjunkit 2014, men även exporten ökade kraftigt. Importen av griskött fortsatte att minska, medan den kraftiga importökning av fågelkött vi sett under flera år avtog.

Importen av fågelkött ökat under många år, men även den svenska produktionen har växt. Förbrukningen i slaktad vikt ökade med åtta hekto per capita 2015, samtidigt som förbrukningen av griskött sjönk med nio hekto per capita. Att griskött tappar andelar kan både bero på en vikande efterfrågan och på ett bristande utbud då både import och produktion minskade förra året.

Källa: Jordbruksverket