I svensk ekologisk smågrisproduktion hålls suggor och smågrisar tillsammans i grupphållning från två veckor efter grisning. Grupphållningen gör att digivning sker mer sällan än i konventionell smågrisproduktion, där varje sugga hålls ensam med sina smågrisar i en box tills avvänjning. Att digivning inte sker lika ofta gör att smågrisarna växer sämre och att dödligheten ökar.

Forskare vid SLU har i samarbete med rådgivningsföretaget Gård & Djurhälsan jämfört tre olika skötselruiner för suggor och undersökt samband mellan digivning, smågristillväxt och smågrisdödlighet. 43 suggor med smågrisar släpptes ut i grupphållning en, två eller tre veckor efter grisning.

Smågrisdödligheten var signifikant lägre om suggor och smågrisarna blev utsläppta till grupphållning tre veckor istället för en vecka efter födelsen. För ett gott resultat var det dock viktigt att motverka smågrisdödligheten den första levnadsveckan oavsett hållningssystem.

Sedan studien genomfördes har KRAV ändrat sitt regelverk så att suggor måste ha tillgång till utevistelse från tre istället för två veckor efter grisning, vilket innebär att grupphållning i praktiken kommer startas från tre veckors ålder.

Länk till publikationen här.

Foto: Satu Knape

Källa: SLU