Svenskt kött vinner terräng

Andelen svenskt kött ökar i den totala förbrukningen. Det gäller samtliga större köttslag, visar Jordbruksverkets statistik för första halvåret 2017. 

Trenden, som under flera decennier visat att andel svenskt kött av den totala förbrukningen minskat för alla köttslag, började vända uppåt på helårsbasis för griskött och matfågel för cirka tre år sedan, skriver Jordbruksverket.

För grisköttet beror det på att importen minskat sedan 2014, medan det för matfågel beror på att den svenska produktionen ökat snabbare än förbrukningen sedan 2013.

För lammkött är importen alltjämt starkt dominerande, även om både den svenska produktionen och andelen svenskt lammkött av förbrukningen har ökat hittills i år.

För nötkött har andelen svenskt kött pendlat kring 50 procent de senaste fem åren. En högre andel svenskt nötkött kan noteras första halvåret 2017 till följd av ökad produktion i kombination med minskad import.

Den totala förbrukningen av kött har varit ganska stabil, kring 87,5 kg per person och år sedan 2013, men det har skett förändringar mellan köttslagen. Mellan 2014 och 2016 minskade förbrukningen av griskött ungefär lika mycket som förbrukningen av matfågel ökade.

Enligt beräkning för första halvåret 2017 minskade förbrukningen av nötkött med 6 hekto per person samtidigt som förbrukningen av matfågel ökade med 5 hekto per person. Ökningen för matfågel innebär att denna förbrukning för första gången tangerar förbrukningen av nötkött, båda landade på 12 kg per person. I början av 1990-talet var förbrukningen av matfågel bara en dryg tredjedel så stor som förbrukningen av nötkött. Förbrukningen av griskött har minskat med i genomsnitt ett kg per år sedan 2013, men under årets sex första månader var förbrukningen oförändrad.

– Vi vill dock poängtera att konsumtionstrender inte kan baseras på utvecklingen av marknadsbalansen under ett halvår eftersom utfallet även kan bero på tillfälliga produktions- och handelsvariationer samt lagernivåer. Det behövs betydligt längre tidsperioder för att kunna dra säkra slutsatser, säger Åsa Lannhard, jordbrukspolitisk utredare på marknadsavdelningen.

Källa: Jordbruksverket