Jordbruksverkets ändrar djurskyddsregler för lantbrukets djur. Syftet är att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Ändringarna uppges ge högre flexibilitet och lönsamhet, samtidigt som ambitionerna inom djurskyddsområdet ska vara fortsatt höga.

De nya bestämmelserna som träder i kraft 1 december 2017, gäller lantbrukets djur och djurslagen nötkreatur, gris, får, get, fjäderfä och kanin.

– Vi känner oss trygga med att dessa djurskyddsregler ger goda förutsättningar för en ökad produktion av livsmedel utan att djurskyddet försämras eller att den låga användningen av antibiotika i svensk djurhållning riskeras, säger Ingrid Eilertz, chefsveterinär och chef för avdelningen för djurskydd och hälsa.

Ett särskilt kapitel införs för föräldradjuren till slaktkyckling, och det blir vissa förändringar i kraven om dagsljus och sittpinnar för dessa djur. Det blir nu möjligt att använda en upphöjd sittyta istället för, eller i kombination med, sittpinnar.

Några av reglerna för grisuppfödningen ändras. Bland annat ska det bli möjligt att under särskilda villkor, och med veterinärt överinseende, få vänja av smågrisar tidigare. Syftet är att förbättra lönsamheten och stärka svensk livsmedelsproduktion. För de flesta grisbönder innebär de nya reglerna inte någon förändring i praktiken. Grundregeln är fortfarande att varje smågris får dia minst 28 dagar.

– Jämfört med dagens regler ställs nu krav ställs på att smågrisarna ska ges extra omsorg och hälsoövervakas av djurhälsoveterinär. De grisbönder som uppfyller kraven får möjlighet att avvänja smågrisarna omgångsvis där minst 90 procent av smågrisarna är 26 dagar gamla eller äldre och ingen gris är yngre än 21 dagar, säger djurskyddshandläggaren Gunnar Palmqvist.

Källa: Jordbruksverket