Längre slaktplanering ska locka fler OV till Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har svårt att rekrytera tillräckligt med officiella veterinärer för  kontrollarbetet vid slakterier. För att locka fler OV vill  verket införa mer långsiktig slaktplanering. Men slakterierna sparkar bakut.

”Under många år har det funnits problem kring planeringen för kontroll vid slakt. … Livsmedelsverket brottas fortfarande med svårigheter kring schemaläggning och bemanning. Det otydliga ansvarsläget, företagens förväntningar som inte motsvarar myndighetens resurser, och bristen på arbetskraft, gör också att företagen hamnar i en osäker situation när det gäller om de får slakta som planerat eller inte”, skriver Livsmedelsverket i en remiss som skickades ut till 80 företag, organisationer, och myndigheter i början av maj.

Det var när Livsmedelsverket för några år sedan tog över ansvaret för levandedjursbesiktningen och köttbesiktningen från Distriktsveterinärerna som problemen började, enligt många slakterier.

Problemet är att Livsmedelsverket har svårt att rekrytera tillräckligt med OV. De nya föreskrifterna som har föreslagits är tänkta att avhjälpa detta. Där ingår bland annat att fastställa scheman 30 dagar före slakt.

– Vi behöver skapa förutsättningar att kunna ha tillräcklig bemanning på plats när slakt ska ske, säger Petter Jonsson, avdelningschef för Norra- och Mellersta Sverige på Livsmedelsverket.

Så i dagsläget är ni underbemannade?

– Ja, för att ha beredskap för oplanerad slakt och samtidigt göra kontrollen på ett tillräckligt bra sätt, är vi det.

De senaste åren har det hänt att OV kommit för sent eller uteblivit när slakten börjat. För detta har Livsmedelsverket fått betala skadestånd till slakterier.

Ett annat problem är de långa och dyra inställelseresorna för OV.

– En assistent kom från Gotland. Denne och en officiell veterinär flög till Östersund och tog hyrbil därifrån. Distriktsveterinärerna bor i Hede tre mil bort, säger Niklas Gröndahl, ordförande i slakteriet Mittådalens Sameby.

De föreskrifter som Livsmedelsverket nu vill införa, genom att man använder sin lagstadgade så kallade föreskriftsrätt, går ut på att företagen lämnar in önskemål om slakt och att myndigheten fastställer ett schema 30 dagar innan det ska börja gälla. Vill företagen ändra i schemat ska det göras senast 10 dagar innan planerad kontroll. Kommer anmälan in senare ska Livsmedelsverket kunna neka slakt. Avbokning ska ske senast tre dagar innan, annars ska Livsmedelsverket kunna ta ut en extra avgift.

Framför allt små slakterier har reagerat negativt på förslagen.

– Vi småskaliga är beroende av att folk ringer och anmäler slakt med kort förvarning. Konsekvensen med Livsmedelsverkets förslag blir att företagen kan gå åt skogen. För om vi planerar att slakta två dagar i veckan och en lammproducent som har 40 lamm ringer, då har jag ingen tid över till dem, säger Annelie Andersson, ägare till Åkeslakt och styckning och tillika sekreterare i Småskaliga slakteriers förening.

Renslakterierna är oroliga över att förlora kontrollen över renslakten.

– Det är helt horribelt. Nu blir det Livsmedelsverket som bestämmer över renskötseln. Förut var det vi som bestämde vilken dag vi skulle slakta, säger Niklas Gröndahl.

Livsmedelsverket vill att de nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti och att man ska ha en inkörningsperiod fram till 1 januari 2019.

Om Livsmedelsverkets förslag inte godtas, vad är då lösningen på problemet?

– Jag skulle gärna se att Livsmedelsverket lämnade tillbaka kontrollen till Distriktsveterinärerna, säger Niklas Gröndahl.

Fakta: I Sverige finns cirka 199 slakterier. Av dessa slaktar 165 mindre än 1 000 ton slaktad vikt per år.

Text: Håkan Frisell