Det är företagen som är ansvariga för att maten är säker att äta och att ingen konsument blir lurad. Myndigheterna ska kontrollera att företagen klarar av detta. Rapporterna från samtliga myndigheter visar att det finns brister inom flera områden.

– Vi ser att kontrollen inte alltid sker där risken är störst för konsumenterna. Det är också alldeles för stora skillnader mellan kommuners sätt att hitta och påtala brister, kommenterar Helena Storbjörk Windahl, chef för avdelningen Styrning och uppföljning på Livsmedelsverket.

Under senare år har svensk livsmedelskontroll arbetat alltmer med redlighetsfrågor. Från och med år 2017 har kommunerna rapporterat in misstanke om livsmedelsfusk. Mer än var fjärde kommun har i sina kontroller funnit misstanke om fusk eller bedrägeri för ekonomisk vinning.

Den offentliga kontrollen av livsmedel spänner över hela vägen från jord till bord. Fisk, ägg, nötkreatur, honung, grönsaker, spannmål och ägg är exempel på så kallad primärproduktion. Få producenter kontrollerades och inte alltid inom verksamheter med störst risk. I sin sammanställning konstaterar Livsmedelsverket att länsstyrelsernas kontroll av primärproducenter varken är riskbaserad och regelbunden.

Större vattenverk och distribution drivs vanligtvis i kommunal regi. Kommunens miljökontor står för den offentliga kontrollen. Bland dricksvattenanläggningar i de högre riskklasserna fanns 2017 fortfarande anläggningar som inte fick någon årlig kontroll.
– Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi arbetar kontinuerligt med att få kommuner att utföra fler kontroller. Bland annat är dricksvattenkontrollen särskilt utpekad i våra så kallade operativa mål och vi har också tagit fram en e-utbildning om dricksvattenregler. Trots detta ser vi inga förbättringar över tid vad gäller kontroll av anläggningar i de högsta riskklasserna, säger Helena Storbjörk Windahl.

Nästan var tredje kommun har mindre än en årsarbetskraft som arbetar med livsmedelskontroll. Vissa har gått samman i en gemensam kontrollmyndighet och har därmed minskat sin sårbarhet. Men fortfarande är det för många små kommuner som har problem med att upprätthålla bemanning och kompetens.
– De kommuner som har svårast att genomföra sitt kontrolluppdrag är ofta små och har svårt att rekrytera kompetent personal. Samtidigt har vi märkt förbättringar när kommuner har gått ihop om livsmedelskontrollen.

Det behövs mer personal både för dricksvattenkontrollen, den vanliga livsmedelskontrollen och framför allt för kontroll av primärproduktion. Ur rapporteringen framgår att 16 av 21 länsstyrelser behövde mer personal inför 2018.

Kommuner och länsstyrelser är självständiga myndigheter och har mycket olika arbetssätt. De har gjort flera initiativ för ökad samordning och samverkan. Livsmedelsverkets rådgivningsinsatser under året riktade sig både till företag och till kontrollmyndigheter. Livsmedelsverket har också genomfört ett antal utbildningar.

Ladda ner hela rapporten här

Källa: Livsmedelsverket