Nu skärps straffet för livsmedelsfusk

Den 1 januari 2019 skärps straffen för brott mot livsmedelslagen. Dels återinförs fängelsestraff på upp till två år och dels införs sanktionsavgifter för vissa överträdelser. Skärpningen i regelverket syftar till att ge säkrare livsmedel för konsumenten och  bidra till en rättvisare konkurrens mellan livsmedelsföretagen, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

I Sverige ska alla kunna lita på maten. Företagen har ansvar för att deras produkter är säkra och att ingen konsument blir vilseledd, till exempel av informationen på livsmedelsförpackningen eller av maten som serveras på restaurangen. Varje år sker dock överträdelser av reglerna på livsmedelsområdet, något som i många fall inte har kunnat beivras tillräckligt kraftfullt.

– Regelbrotten kan till exempel handla om att man märker livsmedel på ett missvisande sätt eller har obefintliga hygienrutiner i sin verksamhet. Konsumenten kan bli allvarligt sjuk av den här maten, säger Jan Sjögren, avdelningschef för livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket. Ansvariga myndigheter får nu mycket bättre möjligheter att ingripa mot de företag som struntar i reglerna.

Genom att fängelse återförs i straffskalan ökar polisens och åklagarens möjligheter att utreda brott mot livsmedelslagen, till exempel genom att genomföra husrannsakan eller prioritera den här typen av brottsutredningar högre. Fängelsestraff kan till exempel utdömas då man på olika sätt producerar, hanterar eller marknadsför livsmedel som kan orsaka en fara för människors liv eller hälsa.

– Det här är en stor och positiv förändring för både konsumenterna och dessutom alla seriösa livsmedelsföretag, säger Jan Sjögren. Idag kan man utan kännbara konsekvenser bryta mot reglerna, vilket gör att konkurrensen snedvrids och drabbar de företag som vill göra rätt.

En annan viktig förändring i reglerna är systemet med sanktionsavgifter som tas ut vid mindre allvarliga överträdelser. Sanktionsavgiften är en administrativ avgift som tillfaller staten. Ett exempel på när sanktionsavgifter tas ut är om man startar en ny verksamhet utan att ha gjort en anmälan till sin kontrollmyndighet.

Som VeterinärMagazinet tidigare har berättat har Årets Veterinär 2018, Shwan Kareem, starkt har bidragit till att lagskärpningen nu införs. Hans detektivarbete ledde till att det största köttfusket hittills i Sverige kunde avslöjas, dock utan att bedragarna kunde fällas eftersom gällande straffsats ansågs för låg för att åklagaren skulle ta upp fallet. Då lovade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att skriva en proposition om att skärpa straffen. Det är detta som nu blir verklighet från årsskiftet.

Källor: Livsmedelsverket och VeterinärMagazinet Foto Göran Ekeberg