Upp till 3 procent, motsvarande upp till 9 miljarder kronor per år, av försäljningen av livsmedel i Sverige kan vara förenat med fusk. Det visar en ny kartläggning från Livsmedelsverket.

Kartläggningen visar att livsmedelsfusk återfinns i en mängd olika former; en dyr ingrediens byts ut mot en billig, eller att kött säljs som ”svenskt” men företaget kan vid spårbarhetskontroll inte visa att köttet är svenskt, är ett par exempel. Det kan också handla om avsiktlig felmärkning, ompaketering och otillåten import. Att företag låter bli att registrera verksamheten i syfte att undvika kontroll kan också vara en form av fusk.

– Vår erfarenhet är att ju mer fusk vi letar efter desto mer hittar vi, oavsett område. Därför kan vi inte utgå ifrån att det bara rör sig om vissa delar av livsmedelskedjan, eller att enbart vissa produktgrupper är drabbade, säger Jan Sjögren, avdelningschef på Livsmedelsverket.

Han påpekar att de allra flesta företag inte fuskar utan kan drabbas själva, liksom konsumenter.

Det är svårt att uppskatta de finansiella förlusterna av livsmedelsfusket i Sverige. Men med hjälp av andra branscher och länder är en grov uppskattning upp till 9 miljarder kronor, vilket motsvarar 3 procent av den svenska livsmedelsförsäljningen enligt SCB. Det finns inget som tyder på att Sverige är mindre drabbat än andra länder.

– Även om siffran är en grov uppskattning är den värdefull i vårt framtida arbete. Den är något att förhålla sig till, både för oss som myndighet och för branschen, fortsätter Jan Sjögren.

Eftersom livsmedelsbedrägerier ofta rör sig över landsgränserna samarbetar Livsmedelsverket med myndigheter i andra länder. Bland annat är verket en del av det EU-gemensamma och internationella nätverk som bedriver aktivt arbete mot livsmedelsfusk. Dessutom kommer Livsmedelsverket, tack vare ett nytt regeringsuppdrag, att utveckla arbetet mer – bland annat genom att förtäta samarbetet med livsmedelsbranschen.

EU-kommissionen definierar livsmedelsfusk utifrån fyra olika parametrar:

Handlingen
• är medveten
• vilseleder konsumenter
• innebär överträdelse av livsmedelslagstiftningen
• innebär ekonomisk eller annan finansiell vinning.

Källa: Livsmedelsverket