En forskargrupp vid SLU:s institution för husdjurens miljö- o hälsa har under 2020 genomfört en pilotstudie om den djurförsöksetiska prövningsprocessen i Sverige. Djur spelar en viktig roll i vetenskaplig forskning och i Sverige användes enligt den senaste statistiken 274 655 djur i försök under 2018 (enligt EU:s definition). Enligt gällande lagstiftning måste alla försök som involverar djur prövas i en djurförsöksetisk nämnd innan försöket startar.

I den etiska prövningen ska en skade/nytto-analys göras där syftet med försöket ska vägas mot det potentiella lidande djuren kan komma att utsättas för. Det är en viktig process för att säkerställa att inga djur används i onödan, att så få djur som möjligt används, att djuren inte utsätts för onödigt lidande och att nyttan med försöket är tydligt motiverat ur samhällssynpunkt.

–Den etiska prövningen är dock komplicerad, och även tidigare forskning har påtalat ett flertal brister, säger Helena Röcklinsberg, som tillsammans med Elin Weber ledde pilotstudien.

–Vi hittade brister inom tre övergripande områden: Rättssäkerheten, den etiska vägningen av nytta versus lidande samt uppdraget att minimera djurens användning och lidande genom tillämpning av 3R (Replace, Reduce, Refine), säger Svea Jörgensen som tillsammans med Johan Lindsjö analyserat handlingarna.

Forskarna vill nu ha en översyn av den djurförsöksetiska prövningen, både för att säkerställa rättssäkerheten och djurens välfärd, och för att upprätthålla allmänhetens förtroende för forskning som involverar djur. Men också för att göra det lättare för nämndledamöter att kunna utföra sitt uppdrag.

Inom projektet analyserades 18 ansökningar och beslut, slumpmässigt utvalda från samtliga nämnder i Sverige. Svea Jörgensen tillägger att studien visar på diskrepans mellan svensk och europeisk lagstiftning och mellan lagkrav och den etiska prövningens ansökningsblankett, vilket gör att det kan vara svårt att leva upp till lagkraven.

Länk till vetenskaplig artikel om pilotstudien här

Källa: SLU