Produktionen av livsmedel i Sverige fortsätter att öka, men lönsamheten är oförändrad som helhet. Produktionen ökade mest i restaurangledet, och där minskade lönsamheten mest. Däremot ökade lönsamheten i primärproduktionen mellan 2016 och 2019, skriver Jordbruksverket.

Målet med Livsmedelsstrategin som antogs av Riksdagen år 2017 är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala produktionen av livsmedel i Sverige ökar på ett hållbart sätt. Den årliga uppföljningen av utvecklingen i livsmedelskedjan visar att produktionen fortsätter att öka, trots oförändrad lönsamhet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan som helhet. Produktionen ökade mest i restaurangledet mellan åren 2011 och 2018, men det var också i restaurangledet som lönsamheten minskade mest. Positivt är att lönsamheten ökade i primärproduktionen mellan åren 2016 och 2019.

Livsmedelskedjans produktion mätt i förädlingsvärde (det vill säga livsmedelskedjans bidrag till Sveriges BNP) ökade under perioden 2011-2018 med 32 procent, 1 procentenhet högre än i det totala näringslivet. Ökad internationell handel och växande turism bidrog till ökningen, liksom ökande efterfrågan på svenskproducerad mat.

En hållbar utveckling förutsätter att produktionen kan öka samtidigt som effekter på miljö och klimat minskar, eller åtminstone inte förvärras.

– Inom vissa områden går utvecklingen åt rätt håll säger Camilla Burman, handelspolitisk utredare Jordbruksverket.

Hon pekar då på att exempelvis överskotten av växtnäring inom odlingen minskat. Samtidigt behöver situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald och användningen av växtskyddsmedel bli mer hållbar.

–Livsmedelsstrategin kan bidra till det genom högre produktion av livsmedel med höga standarder inom miljö och klimat.

Källa: Jordbruksverket