Varje år kommer runt 1 500 djurskyddsinformationer till länsstyrelserna, där Livsmedelsverkets veterinär hittat skador på djuren som kan tyda på brister i djurskyddet hos djurhållaren eller transportören. Svt Öst har sammanställt de fem vanligaste bristerna.

1. Transporter. Djuren kan till exempel ha transporterats i för låg takhöjd. Vid en djurskyddskontroll på Skövde slakteri under 2020 upptäckte veterinären en stut med färska ryggskador. ”Ett ytligt skavsår mitt på ryggen över ryggraden ca 10 cm långt och 2 cm brett samt mindre, lite djupare skavsår längre bak på korsryggen. Skadans utseende och placering var förenlig med den typ av skador som uppstår när nötkreatur transporteras eller står/går i stallutrymmen med för låg takhöjd,” skriver veterinären enligt Svt Öst. Till Skövde slakteri anlände under 2020 också 20 grisar med blödningar på framsida lår. I informationen som skickades till Länsstyrelsen i Östergötland står det att skadorna sannolikt orsakats i transporten.”Vid pålastning fanns ett mellanrum i golvet vid pålastningsutrymmet där hen sett flera grisar trampa ner långt med benen,” skriver veterinären på slakteriet.

2. Svansbitna grisar. I en information efter besiktning av en gris står det: ”Hade en kraftig, oläkt svansskada. Svansen var röd och svullen och såret – som var öppet och omfattade ca 4 cm av svansens nedre del – var nekrotisk, det vill säga hud och underliggande vävnad hade dött”, skriver veterinären. Till Ugglarps slakteri anlände förra året tio grisar med svansskador i olika form. ”En del av de 10 slaktsvinen hade avläkta svansskador med korta svansar, och en del hade svansskador med rinnande sekret. Svansskadan hos ett slaktsvin var ett öppet inflammerat sår”, skriver veterinären som gjorde besiktningen.

3. Förvuxna klövar. En veterinär på ett slakteri beskriver klövarna på en tjur: ”Klövarna hade börjat växa uppåt och klövhalvorna över varandra. På frambenen hade tjuren börjat skjuta vikten bakåt på klövarna vilket ger en ökad belastning av leder och ligament då ledvinklarna förändras. Tjuren gick försiktigt och något stappligt vid rörelse.” Till Scan skriver en annan veterinär om en tjur med förvuxna klövar: ”Klövarna var så långa att det påverkade tjurens rörelsemönster samt benställning. Utebliven eller felaktig klövvård orsakar en onödig smärta för djuren.”

5. Föroreningar. Om gödslet fått möjlighet att ansamlas på djuret under en längre tid, blir det nästintill omöjligt att slakta kroppen hygieniskt. Det blir även svårt för djuret att röra sig, det är tungt och kan dra i pälsen på djuret. Det kan skapa brännskador, inflammationer i huden. Djuren har även svårare att hålla värmen, då pälsen inte kan torka på ett normalt sätt. En veterinär beskriver sin inspektion av 14 djur, nötkreatur som var gödselförorenade: ”Föroreningarna är i huvudsak lokaliserade till bröstkorgens och bukens undersida och mittlinje, lår samt framknän. Föroreningarna var intorkade och bedömdes ha byggts upp under en längre tid baserat på deras omfattning och utseende”, skriver veterinären. En annan veterinär skriver till länsstyrelsen efter att 21 lamm var förorenade med äldre gödsel: ”Pälsen var kraftigt förorenad och tovig av ingrodd smuts/gödsel på bakdel. Det fanns utbredda områden med gödselpansar på bakdel och buk/bröst. Förutom att vara ett livsmedelhygieniskt problem är gödselföroreningar i denna utsträckning ett djurskyddsproblem då det kan ge klåda, eksem och gödselbränna”.
6. Högdräktiga djur. Djuren får inte transporteras närmare 28 dagar före kalvning. En veterinärinspektör skriver såhär när han besiktade tre högdräktiga kvigor på ett slakteri: ”Korna bar på var sin stor, brun kalv av köttrastyp. Kalvarnas längd från hjässan till svansroten uppmättes till 98 cm, 108 cm och 112 cm. Vikten på kalvarna var 34 kg, 40 kg resp. 44 kg. Placentornas diameter låg runt 9 cm, vissa mätte 8 cm, vissa mätte 14 cm i diameter. Alla kalvar hade en fullt utvecklad päls.”En annan veterinär skriver i ett ärende som rör en kviga: ”Fostret hade genombrutna framtänder och var fullt behårad med normal kalvpäls. Den veterinära bedömningen av dessa fynd är att det inte kan utesluta att kon haft mindre än 28 dagar till beräknad kalvning.”

Källa: Svt Öst