SVA: Lodjuren mår bra

SVA: Lodjuren mår bra

Efter att ha obducerat totalt 80 lodjur som fällts under licensjakt konstateras att hälsoläget hos djuren överlag varit gott, inga allvarliga sjukdomar verkar pågå i lodjursstammen. Över 1 000 prover har samlats för att användas i rovdjursförvaltning och forskning, skriver SVA.

Rapporten för 2021 visar att av 83 fällda lodjur har 80 obducerats på SVA, 28 honor och 52 hanar. Sammantaget visar undersökningarna att hälsoläget hos de fällda lodjuren varit gott. Alla lodjur utom fyra var i medelgott eller över medelgott hull. De fynd som gjorts har handlat om normalt förekommande tarmparasiter, trasiga tänder eller förändringar som inte påtagligt påverkar djurets hälsa.

– Ett viktigt uppdrag är att ta fram data om reproduktionsstatus och preliminär ålder för inventering av födda ungar. Det påverkar beslut kring jakt i olika landsdelar genom att inventeringen ger svar på om antalet lodjur överstiger den nationella och regionala miniminivåerna. Det är först då som jakt kan bli aktuell. Bekräftade föryngringar av lodjur i renskötselområdet är också högst relevanta för samebyarna. Deras kompensation för renar som dödas baseras sedan nittiotalet på antalet lokalt funna föryngringar. Även själva åldersfördelningen i en population är intressant, och vi behöver ha koll på lodjurens befolkningspyramid över tid. Att bedöma ålder på vuxna djur är dock mycket svårt och någon exakt ålder vet vi inte förrän senare, när analysen av tandprover också kommer in, säger Linda Thelin, biolog på SVA.

Varje år samlas en stor mängd prover och data in från rovdjur som fälls i Sverige. Förutom att proverna används i långsiktig sjukdomsövervakning, förvaltning och forskning, samlas vissa år material till tidsbegränsade forskningsprojekt. Under årets jakt har hela lodjurshjärtan samlats in till Karolinska Institutet/Karolinska Universitetssjukhuset som bedriver forskning kring nedsatt njurfunktion och risken för kardiovaskulär sjukdom hos människor. Syftet är att förstå om vissa arter har bättre skyddsmekanismer för detta än vad människan har.

Källa: SVA