Det kan bli dyrt för djurhållare om veterinärer slarvar med journaler. I allvarliga fall avdrag på upp till 100 procent på EU-stöd. Djurhållare är skyldiga att dokumentera åtgärder, och veterinärjournalen används ofta som utgångspunkt. Därför går nu Länsstyrelsen Värmland ut och påminner veterinärer om vikten av goda rutiner.

– Det är dags att påminna om det. Det kan bli en dominoeffekt om veterinärer glömmer att skriva upp något. Det gäller att vara skärpt som veterinär, säger Holly Cedervind som är länsveterinär på Länsstyrelsen Värmland.

Hon påminner om att det är viktigt att lägga tid på journalföringen. Det kanske är mitt i natten och veterinären är på ett jourfall. Man kanske har arbetat i två timmar och så ska man ”bara” skriva journal innan man kan åka hem. Då gäller det att orka – en bristfällig veterinärjournal gör att djurhållaren inte kan dokumentera behandlingar fullständigt.

Nedan följer en lista på de viktigaste uppgifter som djurhållare är skyldiga att dokumentera vid behandling av livsmedelsproducerande djur eller djur för pälsproduktion:

1. Datum för behandlingen.

2. Klockslag för behandlingen om karenstiden är kortare än 24 timmar.

3. Djurets identitet.

4. Diagnos eller orsak till behandling.

5. Läkemedlets namn och dosering.

6. Behandlingstidens längd.

7. Karenstid.

8. Namn på förskrivande veterinär.

9. Namn på den som har utfört behandlingen.

(källa: Länsstyrelsen Värmland)

Vad är det som mest riskerar att missas?

– Veterinären var där och behandlar djuret men det behöver kanske behandlas i ytterligare några dagar. Då är det lätt att för djurhållaren att glömma att lägga till i journalen. Eller om primärproducenten får ett preparat utan att veterinären har varit på plats och det inte antecknas. Det kan till exempel vara avmaskningsmedel, säger Holly Cedervind.

Man kan också missa att något läkemedel har karenstid för livsmedelsproduktion.

Mirjam Håkansson är kontrollsamordnare på Jordbruksverket och samordnar arbetet med tvärvillkor, de regler som måste följas för att djurhållaren ska få full utbetalning av EU-stödet. Även hon poängterar vikten av att veterinärer är noga med journalföringen.

– Om djurägaren inte har ordning på dokumentationen till exempel inom livsmedelsområdet, kan det leda till avdrag på stöden om man är stödsökande, säger hon.

Och det kan röra sig om stora belopp. Så här skriver Jordbruksverket om vilka avdrag det kan bli:

”Om en kontroll visar att stödsökande inte har följt ett tvärvillkor beslutar länsstyrelsen hur många procent som ska dras av från utbetalningen av på stöden. Första gången ett fel upptäcks blir avdraget normalt 3 procent, men det kan sänkas till 1 procent eller höjas till 5 procent beroende på hur stort felet är. Om samma sorts fel upptäcks mer än en gång blir avdraget större. I mycket allvarliga eller avsiktliga fall kan avdraget bli upp till 100 procent. I extrema fall kan stödsökande dessutom bli utesluten från möjligheten att söka stöd följande år.”

Text Håkan Frisell

Bilden föreställer Holly Cedervind, länsveterinär på Länsstyrelsen Värmland