Sekretessen kring brister i djurskyddet allt hårdare

Sekretessen kring brister i djurskyddet allt hårdare

Maskeringen av text i officiella veterinärers anmälningar till länsstyrelsen om brister i djurskyddet på slakterier har ökat kraftigt. Sekretessen är nu i det närmaste total. En anledning uppges vara att brister i djurskydd inte är av allmänintresse. En annan att lagstiftningen är otydlig.

– På livsmedelssäkerhetssidan föreligger ett allmänintresse, som gör att man kan bryta sekretessen. Det handlar om människors hälsa och liv. På djurskyddssidan gör vi tolkningen att det inte finns ett allmänintresse utan att uppgifterna kan verka menligt för enskilds affärs- och driftsförhållanden, säger Anna Lindgren, veterinärinspektör på Livsmedelsverket.

Samtidigt säger hon att tjänstemännen på Livsmedelsverket är medvetna om att konsumenterna är måna om att djuren inte har lidit i samband med livsmedelsproduktionen.

De senaste åren har myndigheternas sekretess alltså ökat när det gäller utlämning av handlingar i djurskyddsärenden till media och allmänheten. Skillnaderna mellan myndigheter har också ökat. En länsstyrelse kan maskera personuppgifter i ett ärende, men inte vad som hänt djuren – medan en annan länsstyrelse gör precis tvärtom. Vissa länsstyrelser maskerar nästan allt som en OV skickar till dem. Även när Livsmedelsverkets tjänstemän själva lämnar ut OV:s anmälningar till länsstyrelsen och andra myndigheter är sekretessen mycket hård.

Anna Lindgren håller med om att det är problematiskt att myndigheterna gör så olika bedömningar av vad som ska lämnas ut i djurskyddsärenden.

Olika bedömningar gör att det kan bli färre avslöjanden i medierna om oegentligheter i ett län jämfört med ett annat. Det orsakar en ojämn spelplan för primärproducenter.

– När det gäller djurskydd har vi många myndigheter. 21 länsstyrelser är egna myndigheter. Jag ser ett behov av att arbeta på ett likvärdigt sätt. På det här området så handlar det om konkurrensjämlikhet, säger Anna Lindgren.

Livsmedelsverket har i dag tre veterinärinspektörer som arbetar med att lämna ut handlingar till media och allmänheten.

Varför har det blivit så mycket hårdare maskeringar de senaste åren i de handlingar om djurskydd som era veterinärer skickar till länsstyrelsen?

– Vi har nog blivit mer professionella nu skulle jag säga, säger Anna Lindgren.

Länsstyrelsen Södermanland, som har kontrollansvaret för bland annat det stora slakteriet Kronfågel i Valla, följer trenden och sekretessbelägger det mesta av de oegentligheter som OV stationerade på slakteriet upptäcker. Även Länsstyrelsen förklarar det med att man numera är mer professionell när det gäller att följa sekretesslagstiftningen som är från år 2009.

– Det måste ha att göra med att tillämpningen av de här paragraferna har förändrats. Att vi nu är bättre på att tillämpa dem, säger Erik Forsström, enhetschef på rättsenheten på Länsstyrelsen Södermanland.

– Det här med maskering är mer en praktisk hantering. Det är inget som lagstiftningen föreskriver hur man ska göra. Det är en praxis som har växt fram, fortsätter han.

Vad anser du om att olika länsstyrelser maskerar handlingar så olika?

– Jag känner till det där och det är olyckligt om det innebär att man kan få ut sekretessbelagda uppgifter genom att pussla med olika utlämnanden, säger Erik Forsström.

Göran Wirdéus är chefsjurist och enhetschef för rättssekretariatet på Länsstyrelsen Värmland. Han tycker att de aktuella paragraferna i sekretesslagstiftningen kan vara svårtolkade och otydliga.

– Därför kan det skilja sig mellan olika länsstyrelser och olika myndigheter. Det är ingen svart och vit lagstiftning, säger han.

Men även olika jurister på samma myndighet kan göra vitt skilda bedömningar?

– Ja, så ser verkligheten ut i den typen av bedömningar, säger Göran Wirdéus.

Text Håkan Frisell

Bildtext: Bilden visar hur Länsstyrelsen Värmland nyligen maskerade en handling som en OV skickat.