Personal inom den nederländska djursjukvården kan bära på dubbelt så många antibiotikaresistenta bakterier som övriga befolkningen. Nära kontakt med djur verkar vara orsaken, enligt en ny studie. Det skriver den franska sajten Vétitude.fr.

Enterobacteriaceae är en stor familj av bakterier, där de som orsakar de vanligaste infektionerna ingår. Under de senaste två decennierna har en signifikant ökning av resistensen mot antibiotika observerats runt om i världen, särskilt vad gäller Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae. Dessa två bakterier lever i tarmarna på friska människor och djur. Även om de flesta stammar är ofarliga, kan vissa orsaka allvarlig matförgiftning och livshotande infektioner. De anses till exempel orsaka mer än 40 000 fall av blodförgiftning i Storbritannien varje år.

Forskare vid det nationella institutet för folkhälsa och miljö i Nederländerna har därför studerat sambandet mellan spridningen av dessa bakterier och personer som har professionell kontakt med produktionsdjur och sällskapsdjur. Inom ramen för studien har avföringsprover samlats in från 482 anställda inom djursjukvården (veterinärer, sköterskor och djurvårdare). Genetisk sekvensering av deras tarmflora har gjort det möjligt att identifiera bakteriearter och de gener som skapar resistens. Nästan en av tio av de anställda, 47 av 482, visade sig ha koloniserats av minst en ESBL/cAMP-producerande bakteriestam som är resistent mot antibiotika. Det är dubbelt så många som i den allmänna befolkningen i Nederländerna. Där ligger siffran på 4,5 procent.

Dessutom hade veterinärer som hade rest till Afrika, Asien eller Latinamerika under de senaste sex månaderna fyra gånger större risk att bära på resistenta ESBL-bakterier. De som drabbats tarmproblem under de senaste fyra veckorna löpte dubbelt så stor risk att koloniseras av dessa resistenta bakterier.

Denna högre prevalens bland djursjukvårdspersonal kan inte enbart förklaras av kända riskfaktorer som antibiotikaanvändning eller resor. Enligt forskarna verkar nära kontakt med djur göra att en reservoar av ESBL-producerande bakterier byggs upp, vilket leder till utsöndring av multiresistenta patogener.

Tyvärr togs inga prover från de djur som besökte klinikerna, vilket är en svaghet i studien. För att bekämpa antibiotikaresistens betonar forskarna vikten av att minska den olämpliga användningen av antibiotika för behandling av djur, och att begränsa smittan genom att tillämpa strikta hygienkrav.

Källa: Vétitude.fr

Enligt SVA är Nederländerna ett av de länder inom EU som använder minst antibiotika till livsmedelsproducerande djur. Dock ligger användningen där betydligt högre än i Sverige och övriga Norden. Någon tillförlitlig forskning på antibiotikaanvändningen till sällskapsdjur finns inte ännu. Läs mer om det i intervjun med Karolina Scahill i VeterinärMagazinet nr 7. Hon arbetar inom internmedicin på Bagarmossens djursjukhus, och doktorerar i antibiotikaanvändning på smådjur. /VeterinärMagazinet