Internationella forskare har för första gången lärt sig tolka vad grisar känner, med hjälp av ljudinspelningar från grisars hela liv. Forskningen leds av Köpenhamns universitet, ETH Zürich och det franska forskningsinstitutet INRAE ​​och kommer att kunna användas för att förbättra djurens välfärd i framtiden.

Med hjälp av mer än 7 000 ljudinspelningar har forskarna designat en algoritm som kan avkoda om den enskilda grisen upplever en positiv känsla (glad eller upprymd), en negativ känsla (rädd eller stressad) eller något däremellan. Registreringarna har samlats in från grisar i lantbruket, i en lång rad både positiva och negativa situationer från det att grisarna fötts tills de har dött.

”Med den här studien visar vi att djurläten ger en bra inblick i deras känslor. Vi bevisar också att en algoritm kan användas för att avkoda och förstå grisars känslor, vilket är ett viktigt steg mot bättre djurvälfärd för våra djur”, säger docent Elodie Briefer från Biologiska institutionen vid Köpenhamns universitet, som har lett studien, i en artikel publicerad på universitets hemsida.

Ljudinspelningarna visar att situationer som upplevdes som positiva exempelvis är när smågrisar diar från sin mamma, när de återförenas med sin familj efter att ha varit åtskilda eller när de får springa runt fritt. De känslomässigt negativa situationerna inkluderar separation, slagsmål mellan smågrisar, kastrering och att skickas till slakt.

I försöksstallar satte forskarna också upp olika områden för grisarna, för att framkalla mer nyanserade känslor. Där fanns till exempel ett område med leksaker eller mat och ett utan någon form av stimulans. Man placerade också nya och okända föremål inom området. Därefter övervakades och registrerades grisarnas ljud, beteenden och hjärtslag.

De över 7 000 ljudinspelningarna analyserades i jakt på ett mönster som kunde kopplas till grisarnas känslor och för att se om det gick att skilja på positiva situationer och känslor från negativa. Som tidigare studier redan visat kunde forskarna se att högfrekventa tjut från grisarna förekom oftare i negativa situationer. Samtidigt noterades att lågfrekventa ljud, som grymtande och skällande, framför allt dök upp i situationer där grisarna upplevde stimulansen som positiv eller neutral.

Det mest intressanta i studien var alla situationer mitt emellan ytterligheterna. Genom en ännu grundligare analys av ljudfilerna hittade forskarna ett nytt mönster som mer detaljerat avslöjade vad grisarna kände i vissa situationer.

”Det finns tydliga skillnader i grisarnas ljud när vi tittar på de positiva och negativa situationerna. I de positiva situationerna är grymtningarna mycket kortare och har färre svängningar. Vid de negativa situationerna är grymtningarna längre. De börjar högt och går långsamt ner. Genom att träna en algoritm att känna igen ljuden kan vi koppla 92 procent av ljuden till rätt känsla”, förklarar Elodie Briefer.

Dagens djurskydd fokuserar främst på djurens fysiska hälsa och det finns flera system som automatiskt övervakar deras fysik. Men det saknas system för att övervaka djurens mentala tillstånd. Nu hoppas forskarna bakom studien att deras algoritm kan bana väg för en ny plattform som kan hjälpa djurhållare att hålla ett öga även på djurens mentala välbefinnande.

”Vi har tränat algoritmen så att den kan avkoda grisars grymtningar. Nu behöver vi någon som vill vidareutveckla algoritmen för till exempel en app som bonden kan använda i sitt arbete”, säger Elodie Briefer .

Hon tillägger att metoden också skulle kunna användas för att bättre förstå andra däggdjurs känslor om man har tillräckligt med data att träna algoritmen med.

Det internationella teamet består av forskare från Danmark, Schweiz, Frankrike, Tyskland, Norge och Tjeckien. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Forskningsprojektet ’Soundwel’ finansieras av ERA-Net ANIHWA (Animal Health and Welfare).

Källa: Köpenhamns universitet. Länk till den vetenskapliga artikeln här