Livsmedelsmarknaden: Pandemieffekterna klingar av

Importen av kött, mejeriprodukter och ägg steg igen när samhället öppnade upp under 2021. Samtidigt minskade importen av alla köttslag utom matfågel. Det skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

En del av utvecklingen på livsmedelsmarknaden 2021 kan förklaras av en återgång till mönstret före pandemin.

För äggsektorn orsakades importökningen på nästan 22 procent av att Sveriges äggproduktion minskade med över 14 procent till följd av fågelinfluensa i början av 2021. Produktionen av nötkött minskade bland annat på grund av att producenter sparade djur för att utöka sina besättningar, för att möta en god efterfrågan på svenskt nötkött. Produktionen av matfågel och griskött har ökat under flera år, och på mejeriområdet steg invägningen svagt medan utvecklingen för de största kategorierna spretade: Produktion av ost, smör och mjölkpulver ökade medan produktionen av syrade mejeriprodukter och konsumtionsmjölk minskade.

Under pandemin minskade importen av kött mer än tidigare. Det beror på att efterfrågan på svenskt kött är högre när konsumenter handlar i dagligvaruhandeln än när de äter på restaurang. Importminskningen avtog mot slutet av 2021 och på årsbasis ökade importen i varierande grad inom alla sektorer utom lammkött.

Köttkonsumtionen ökade totalt med knappt 1 procent 2021, vilket är den första ökningen sedan 2016. Men uppdelat på köttslag minskade konsumtionen för allt utom matfågel, där ökningen alltså var så pass stor att det gav en ökad konsumtion av kött totalt. En betydande orsak till det var att pandemins effekter på livsmedelsmarknaden klingade av. Importerat kött återkom i samband med att restaurangsektorn fick tillbaka sina gäster. Ökningen bör också ses i ljuset av att minskningen på 3,8 procent 2020 var osedvanligt stor.

–En annan tänkbar förklaring till konsumtionsökningen är att vegotrenden genomgått sin intensiva inledningsfas samtidigt som fokus flyttats allt mer mot att stärka svensk försörjningsförmåga. En faktor som kan ha haft viss påverkan är kopplad till att norska invånares inköp av kött i Sverige klassas som svensk konsumtion. När gränshandeln i princip stod stilla påverkades svenska konsumtionssiffror negativt, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Konsumentundersökningar visar att svenskar generellt rankar närproducerat och svenskt högt för många livsmedel. För kött totalt landade den svenska marknadsandelen på 72 procent förra året, samma nivå som 2020 – trots ökad import 2021. Variationen mellan köttslag är dock stor, från 31 procent för lammkött till 83 procent för griskött. Marknadsandelen för svenska ägg sjönk från knappt 98 till 87 procent. I takt med att äggnäringen återhämtar sig från bortfallet som uppstod under fågelinfluensan, stiger även marknadsandelen igen. Den svenska marknadsandelen för mejeriprodukter totalt ökade ett par procentenheter till 72,5 procent.

Källa: Jordbruksverket