Havssköldpaddan i Smögen kan ha frusit ihjäl

Havssköldpaddan i Smögen kan ha frusit ihjäl

I januari hittades en oäkta karettsköldpadda (Caretta caretta) uppspolad och död utanför Smögen. Det är en art som inte setts i Sverige sedan 1890. Sköldpaddan har nu obducerats på SVA. Preliminärt finns två teorier om dödsorsaken, varav en är att den frös ihjäl.

Undersökningarna ger viktig kunskap om den fridlysta och hotade sköldpaddsarten. Utifrån obduktionsresultatet och efterföljande undersökningar kan information om sköldpaddans ålder, härkomst, hälsostatus och dödsorsak inhämtas. Eftersom sköldpaddsarten inte rapporterats i svenska vatten sedan 1800-talet är proverna värdefulla för forskning, både på kort och längre sikt.

En inledande obduktion har utförts och vävnadsprover har samlats in. Sköldpaddan som hittades i Smögen var en ung hona i gott näringstillstånd. Hon hade inga synliga sjukliga förändringar som kan förklara varför hon dog. Vid obduktionen konstaterades däremot flera äldre avläkta skador. På vänster sida av ryggskölden saknades en del av skalet och i kroppshålan var tarmen sammanväxt med bukväggen. Skadorna på skalet och i tarmen bedöms ha uppstått till följd av trauma så som båtkrock, propellerskada eller hajattack.

– De gamla skadorna visar att hon överlevt en rejäl skada. Angående dödsorsaken överensstämmer fynden vid obduktionen med att sköldpaddan blivit oavsiktligt fångad i fiskeutrustning och drunknat. En annan tänkbar dödsorsak är att sköldpaddan frusit ihjäl, att hon helt enkelt hamnat i vinterkallt vatten som arten inte klarar. För att kunna säga mer får vi vänta in svar på de prover vi tagit och ska analysera, säger Elina Thorsson, veterinär på SVA.

Förutom Elina Thorsson medverkade även veterinär Gustav Averhed samt biolog Jasmine Stavenow på obduktionen.

– Eftersom havssköldpaddor lever nästintill uteslutande i haven speglar de den marina miljö de lever i. Dessutom är havssköldpaddor nästan som ekosystem i sig själva. Vi såg många olika arter på havssköldpaddans skal, så som havstulpaner, koralldjur och alger, säger Jasmine Stavenow.

Källa och foto: SVA. På bilden syns från vänster veterinärerna Gustav Arvehed och Elina Thorsson, samt biologen Jasmine Stavenow.