SLU har fått en halv miljon kronor till stiftelsen Sällskapsdjurens forskningsfond genom ett testamente. Det möjliggör bland annat mer forskning om vanliga urinvägskomplikationer hos katt.

– Det är fantastiskt bra. Sällskapsdjur är tyvärr inte en prioriterad grupp inom forskningen, säger Åsa Formo, sekreterare för Sällskapsdjurens forskningsfond på SLU.

Enligt det aktuella testamentet ska den årliga avkastningen från pengarna ”användas till forskning och metodutveckling angående katters sjukdomar” och i synnerhet ”urinvägskomplikationer hos kastrerade hankatter av rasen europeisk korthårig”.

Testamentet anger också att en speciell fond bör inrättas – ”Edith och Börje Gustafssons minnesfond för katter”. Men enligt SLU ska pengarna gå till Sällskapsdjurens forskningsfond.

Enligt Åsa Formo är det ovanligt mycket pengar som fonden fick genom testamentet. Annars brukar det bli 100-200 kronor per gång när privatpersoner donerar i samband med insamlingar.

Sällskapsdjurens forskningsfond inrättades år 2007 och är en insamlingsstiftelse vid SLU. Den beskyddas av kronprinsessan Victoria. Fonden har tidigare delat ut medel till forskning om bland annat diabetes och vingelsjuka hos katt, och livmoderinflammation och plötslig hjärtdöd hos hund.

De pengar som fonden tar emot via donationer placeras av Kammarkollegiet så att de ger den avkastning som fonden sedan delar ut.

Lena Pelander är en disputerad veterinär som arbetar på Kliniska vetenskaper och Universitetsdjursjukhuset vid SLU och är internmedicinare med speciellt intresse för urinvägarnas sjukdomar. Hon välkomnar att pengarna ska användas till forskning på detta område, speciellt då många katter i Sverige varje år drabbas av problem från nedre urinvägarna och hamnar i djursjukvården.

– I princip alla smådjurskliniker tar regelbundet emot katter med olika problem från nedre urinvägarna. Problemen kan bli mycket akuta då framför allt hankatter kan drabbas av totalt urinstopp, säger hon.

Lena Pelander nämner idiopatisk cystit som ett tillstånd där mer forskning behövs. Det visar sig bland annat genom en inflammerad och smärtande urinblåsa, vilket kan ge blod i urinen och att urineringsfrekvensen ökar. Dessa sjukdomstecken är gemensamma för flera olika sjukdomstillstånd i urinvägarna. Därför behöver andra diagnoser såsom urinsten uteslutas innan man kan landa i diagnosen idiopatisk cystit.

–Det vore fantastiskt att få ta reda på mer om patofysiologin vid idiopatisk cystit. Det skulle kunna bidra till utveckling av ny diagnostik och nya behandlingsmöjligheter, säger Lena Pelander.

Clarence Kvart är veterinär och professor emeritus på SLU och den som på 1990-talet skapade en stiftelse för forskning angående sällskapsdjurens sjukdomar som sedan övergick till att bli Sällskapsdjurens forskningsfond vid SLU. Den initiala stiftelsen skapades specifikt för att kunna ta emot testamenten vid dåvarande veterinärhögskolan i Uppsala.

– Jag arbetade med forskning och undervisning på djursjukhuset och då och då dök det upp djurägare som ville donera pengar till forskningen. Men då fanns inget sätt att ta emot donationer.

Clarence Kvart är specifikt omnämnd i det aktuella testamentet som den på SLU som ska underrättas om pengarna. Han ser stora fördelar med att fonden fortsatt framför allt delar ut pengar till unga forskare.

– Även om man inte får så stora belopp så kan det vara det som gör att man kommer i gång med en studie. Om det går bra kan man sedan söka mer pengar.

Text: Håkan Frisell