Många inom djursjukvården har missat databasen AgriMyc på sajten agrimyc.slu.se som lanserades förra året och som innehåller viktiga uppgifter om bland annat patogena svampar. SLU vill göra den lika populär som den väletablerade databasen VetBact.

– AgriMyc är gratis och är till för att sprida kunskap om svampar som finns i vår miljö och som är patogena eller livsmedelsförstörande eller om dem som till och med är bra att ha, säger Ingrid Hansson som är docent i veterinärmedicinsk bakteriologi på SLU.

Trots användbarheten har hittills bara uppskattningsvis runt 10 000 sidor besökts på agrimyc.slu.se sedan starten i september förra året. Det kan jämföras med systerdatabasen VetBact på sajten vetbact.org som introducerades år 2006 och som har runt miljonen nerladdade sidor årligen.

Vad bör veterinärer känna till om databasen AgriMyc?

– Att den finns till att börja med.

Vem är AgriMyc till för?

– Från början var den för studenter. Men med vår erfarenhet från VetBact, borde den även vara intressant för många inom industrin och forskare från andra universitet, personer som är intresserade av mykologi och som har med livsmedel och/eller djur att göra.Vissa livsmedelsindustrier och veterinärlaboratorier använder den som en uppslagsbok.

Den populära databasen VetBact startades ursprungligen som en excelfil för studenter som ville ha en lista med uppgifter om bakterier, hur de ser ut och vilka sjukdomar de orsakar. Filen växte så mycket att SLU år 2007 beslutade att ha den som en databas på nätet och tillgänglig för allmänheten. 2010 blev den tvåspråkig.

Ingrid Hansson tog över ansvaret för VetBact år 2017 efter Karl-Erik Johansson som numera är professor emeritus på SLU. Sedan startade man alltså även AgriMyc som blev tillgänglig för allmänheten förra året.

Enligt Ingrid Hansson är en av de mest besökta sidorna på AgriMyc listan som förklarar olika termer inom mykologi men även vissa specifika svampsjukdomar är ofta besökta, till exempel sjukdomen ringorm som kan orsakas av olika arter av släktena Trichophyton och Microsporum.

Vissa Trichophyton respektive Microsporum-arter är vanligast hos sällskapsdjur medan andra förekommer oftare hos större djur som hästar och nötkreatur. I princip kan alla arter bli smittade, även människa.

Ingrid Hansson tror att AgriMyc kan vara en bra resurs för yrkesverksamma veterinärer och djursjukskötare såväl som för djurägare.

– Om man hittat en svampart tillhörande släktet Trichophyton så frågar oftast djurägaren var den har kommit ifrån. Då kan man gå in på agrimyc.slu.se och läsa mer om denna art. Man ser till exempel om det är nötkreaturens ringorm eller om det är smådjursringorm. Dessutom kan det vara spännande att titta på bilderna och läsa på om virulensfaktorerna och vad svamparna har för egenskaper.

Varför har inte fler hittat till AgriMyc?

– Vi har inte gått ut riktigt med att den finns därför att vi fortfarande arbetar med att bygga upp den, säger Ingrid Hansson.

Karl-Erik Johansson är en av grundarna av AgriMyc och han arbetar kontinuerligt med databasen. Hans egna favoritsvampar är Batrachochytrium dendrobatidis och Pseudogymnoascus destructan som orsakar chytridiomykos hos amfibier respektive vitnossyndrom hos olika arter av fladdermöss.

– B. dendrobatidis är den enda svampen av veterinärmedicinsk betydelse som är anmälningspliktig till Jordbruksverket, och chytridiomykos orsakad av B. dendrobatidis anses vara den huvudsakliga anledningen till amfibiepopulationernas nedgångar i stora delar av världen och även utrotning i vissa områden, säger han.

Karl-Erik Johansson tror också att AgriMyc även kan fungera som ett bra verktyg för läkare och personal inom livsmedelsindustrin som stöter på en svamp de inte känner igen.

AgriMyc är på samma sätt som VetBact helt utvecklad på SLU. Det betyder att myndigheten har fullständig kontroll över sajten och dess prestanda. Man har medvetet hållit den enkel och överskådlig och lätt att ladda ner sidor från. Det har varit viktigt för SLU att kunna erbjuda databasen på sajten kostnadsfritt till allmänheten. SLU meddelar att man planerar att lyfta AgriMyc och göra mer reklam för databasen under hösten.

Text Håkan Frisell. Foto: Ann-Louise Bergefur (SVA) & Karl-Erik Johansson (BVF, SLU).

Bildtext: Mikroskopibild ur databasen av hyfer från Trichophyton mentagrophytes.