Tryckkänslig matta samt blodbiomarkörer kan i framtiden hjälpa veterinärer att lättare upptäcka och bedöma graden av artros hos hundar. Professor James Miles och hans forskargrupp vid Köpenhamns universitet har undersökt nya metoder för diagnostisering och behandling av artros genom att jämföra friska och drabbade hundar.

Professor James Miles och hans forskargrupp ville prova nya vägar för att enklare kunna diagnostisera och behandla artros på ett tillförlitligt sätt. De jämförde friska och drabbade hundars rörelsemönster genom att låta hundarna gå på en tryckkänslig matta samt filma hundarnas rörelser. Forskarna testade även effekten av läkemedlen tramadol och gabapentin som komplement till icke-steroidal antiinflammatorisk behandling. Slutligen undersökte de om fem biomarkörer från ett blodprov kunde sortera friska hundar från artrospatienter.

Forskarna fann att en tryckkänslig matta var en pålitlig och relativt snabb metod för att mäta hundens gång hos både friska och artroshundar. Däremot var det svårare för systemet att skilja mellan friska och sjuka hundar. Det gällde särskilt om hunden var drabbad i flera kroppsdelar, samt vid låggradig hälta. Mätningarna baserade på videoinspelningar visade samma resultat.

Traditionell behandling av artros hos hundar består av viktkontroll, träningskontroll och användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. Tilläggsmedicinska behandlingar används ofta hos hundar med kronisk smärta. I projektet undersöktes även artroshundar igen efter fyra veckors behandling med gabapentin eller tramadol, utöver den vanliga antiinflammatoriska behandlingen. Nu visade artroshundarna förbättrade rörelser och mindre hälta.

–Inget av läkemedlen verkade orsaka problem med lever eller njurar i vår studie, men det fanns en hög förekomst av andra biverkningar som illamående, trötthet och desorientering, liknande dem som rapporterats hos människor, säger James Miles.

Gruppen undersökte också fem blodbiomarkörer för att se om det går att ställa diagnos på artros tidigare än i dag. Vissa parametrar i blodet tyder på att inflammation eller omsättning av brosk eller ben kan fungera som objektiva markörer. På sikt kan ett enkelt blodprov hjälpa veterinärer att mäta förbättringar eller försämringar.

Sammanfattningsvis skriver James Milles i sin slutrapport att det fortfarande är en utmaning att få en tillförlitlig diagnos av mild hälta hos artroshundar, trots moderna verktyg som videofilm och den tryckkänsliga mattan. Sökandet efter en användbar blodbiomarkör för tidig artros för att möjliggöra snabb behandling och kanske bromsa utvecklingen av sjukdomen fortsätter.

Artros är en obotlig sjukdom som försämrar livskvaliteten. Det kan i värsta fall leda till att djurägare och veterinär överväger avlivning för att förhindra onödigt lidande hos hunden.

Hela 20 procent av alla vuxna hundar lider av artros, men förekomsten varierar stort mellan olika raser och kroppsstorlek. Stora och tunga hundar drabbas i större utsträckning. Överviktiga labradorer har exempelvis en förekomst av höftartros på 50 procent redan vid sex års ålder och en medianlivslängd som är två år kortare jämfört med labradorer som håller vikten.

Studien är finansierad av Agria SKK forskningsfond. Läs hela rapporten här.

Källa Agria