Aldrig tidigare har så många slaktkycklingar totalkasserats på grund av hjärtsäcksinflammation som under 2022. Det uppger både slakteriet Kronfågel i Valla och Livsmedelsverket – men man är oense om anledningen.

” … sedan september 2022 har andelen slaktkroppar som totalt otjänligförklarades på grund av hjärtsäcksinflammation ökat dramatiskt”, skrev Kronfågel strax före årsskiftet i ett brev till Livsmedelsverket.

Enligt Kronfågel har det allmänna hälsoläget hos kycklinguppfödarna emellertid inte avvikit från det normala.

Istället anser Kronfågel att det är Livsmedelsverkets officiella veterinärer, OV, som börjat göra annorlunda bedömningar av hjärtsäcksinflammation, och att det förklarar ökningen – inte att fler djur skulle ha blivit sjuka.

”Enligt veterinärbiträden beror ökningen på direktiv de fått från officiella veterinärer (OV) nämligen att varje slaktkropp med förändringar i hjärtat ska totalt kasseras. Biträden uttryckte också problem med att olika OV lämnar olika anvisningar beträffande principer av köttkontrollen”, skriver Kronfågel.

Men så är det inte alls, menar Livsmedelsverket.

– Vi har sett en ökning av de här sjukliga förändringarna. Däremot ser vi att det har minskat nu på senare tid, så det har varit en slags tillfällig ökning, säger Henrik Björnfot, avdelningschef på Livsmedelsverket.

Stämmer det att det aldrig tidigare varit så många kycklingar som kasserats?

– Ja, vi har sett att det har varit en ökning. Det avspeglas även i det vi kasserar.

Det har varit en topp med speciellt många fall förra året?

– Ja, som det ser ut.

Är förklaringen att officiella veterinärer börjat göra en annorlunda bedömning av hjärtsäcksinflammation?

– Nej, det är precis samma bedömningar som tidigare. Det är bara det att det är fler fall av den här sjukliga förändringen. Det är klart fler kassationer. Men det är klart att den synpunkten kan dyka upp, att man tolkar en instruktion man har fått på ett sätt och någon annan person tolkar det på ett annat sätt.

Enligt Henrik Björnfot kan de bedömningar av hjärtsäcksinflammation som officiella veterinärer gör på slakterier vara till hjälp för primärproducenter.

– Det här är en sjukdom som uppstår på gården. Köttbesiktningen kan vara en hjälp för uppfödare att se att nu har det hänt någonting, att det finns ett problem i flocken som behöver hanteras, säger han.

Orsaken till hjärtsäcksinflammationen är ett smittsamt ämne, bakterie eller virus. Vid den akuta formen kasseras hela djuret. Har inflammationen hunnit läka så att det inte finns något smittsamt ämne kvar i kroppen, kan man göra en så kallad lokal kassation. Det innebär att man rensar bort det som har varit skadat.

Det är inte enbart på Kronfågel som man sett en ökning i antal fall av hjärtsäcksinflammation, enligt Henrik Björnfot.

– Vi upplever att det har varit en viss ökning generellt, säger han.

Pia Gustavsson är chefsveterinär på branschorganisationen Svensk Fågel. Hon säger sig inte ha fått några uppgifter om att det skulle ha skett någon generell ökning av antalet fall med hjärtsäcksinflammation i slaktkyckling i landet eller att det skulle ha varit en topp.

– Jag har inte fått den indikationen. Om jag lyssnar på mina kollegor på de andra slakterierna kan den totala kassationen nog ha ökat, men det är inte samstämmigt, säger hon.

Enligt Pia Gustavsson planerar branschen nu för nya forskningsprojekt i syfte att kalibrera bedömningarna, så att de blir likvärdiga på alla slakterier.

– Det optimala är om våra veterinärer och Livsmedelsverkets veterinärer samtidigt arbetar tillsammans med kalibreringarna, säger hon.

– Upptäcker vi att det rör sig om en verklig ökning, är det besättningsveterinärerna hos uppfödarna som ska plocka upp tråden om vad det kan tänkas bero på. Är det genetik, foder eller uppfödare?

Text: Håkan Frisell Bilden föreställer Henrik Björnfot, avdelningschef på Livsmedelsverket. Foto: privat.