Fågelinfluensa påträffades hos 24 fågelarter, och det är utbrotten på framför allt västkusten och Gotland under sommaren som sticker ut. Via SVA:s tjänst rapporteravilt kom 3 680 rapporter bara under juni och augusti, vilket kan jämföras med 298 rapporter under samma period 2021. Det stora antalet rapporter inkluderade bland annat 768 havssulor, 726 alkfåglar (sillgrisslor och tordmular) samt 324 gäss och svanar. Med rapporter om döda fåglar kan SVA:s epidemiologer bedöma risken för höns att vara utomhus.

– Förutom ett tack till mina medarbetare som undersökt de olika djuren, vill jag rikta ett stort tack till alla jägare, ornitologer, hundägare och andra djurengagerade som med sina observationer gör det möjligt för oss att upprätthålla den här övervakningen hos vilda djur. Det är sällan som viltsjukdomar leder till att populationer som helhet påverkats, men ett exempel är förekomsten av gulknopp som efter några år har lett till att antalet räknade grönfinkar har minskat drastiskt, säger Erik Ågren, veterinär och patolog på SVA samt redaktör för rapporten.

Utöver fallviltet undersöks också förekomsten av trikiner hos de flesta djur som fällts under jakt. SVA sammanställer statistik från alla laboratorier i Sverige och hos vildsvin påvisades trikiner bara i 6 av nästan 114 000 prover. Hos brunbjörn påvisades trikiner i 2 av 476 fall. Trikiner förekommer sparsamt i landet, men det är viktigt att kontrollera i kött som ska bli livsmedel.

– Även hos andra djur finns trikiner, rovdjur som äter mycket gnagare drabbas då och då. Så länge man inte äter lodjur och varg är det ett mindre problem att trikiner påvisades hos 5 av 110 lodjur och 2 av 32 vargar. En siffra som sticker ut är att ingen av 162 rödrävar påträffades med trikiner i år, säger Erik Ågren.

Källa: SVA