För att möta den akuta bristen på veterinärer har Jordbruksverket vänt sig till regeringen med en skrivelse – man vill bland annat ha ett stort extra anslag till Distriktsveterinärerna och lättnader i kraven på utländsk arbetskraft. Jordbruksverket vill också utöka samarbetet med den privata djursjukvården.

– På kort sikt handlar det om att framför allt få ut fler veterinärer i arbete, säger Anna Wretling Clarin, enhetschef på Jordbruksverket.

– Det handlar till exempel om att kunna erbjuda kunskapsprov till utländska veterinärer och få en ekonomisk förstärkning för att vi ska kunna stärka och utveckla Distriktsveterinärerna.

För närvarande får Jordbruksverket ett anslag på 116 miljoner kronor för att täcka Distriktsveterinärernas merkostnader. Tidigare har man hemställt om att få ytterligare 30 miljoner kronor per år de närmaste tre åren – men det anser myndigheten nu inte räcker och ber om ytterligare totalt drygt 300 miljoner kronor för perioden från och med år 2024 till och med år 2026.

Pengarna ska enligt Jordbruksverket bland annat alltså förstärka och vidareutveckla organisationen inom Distriktsveterinärerna, erbjuda konkurrenskraftiga löner och betala mer till veterinärer som arbetar under beredskap – och därmed göra det mer attraktivt för privata veterinärer att delta i beredskapsarbetet.

Jordbruksverket vill gärna se ett mer omfattande samarbete mellan privata aktörer och Distriktsveterinärerna.

– De privata veterinärerna är samhällets största resurs och utan dem kommer vi inte klara av att upprätthålla den veterinära beredskapen. Vi vill stärka samarbetena helt enkelt.

Hur kan det göras?

– Det innebär att erbjuda dem olika typer av lösningar, till exempel att ta del av Distriktsveterinärernas beredskapstelefon. Det kan också handla om att få hjälp och stöd av erfarna veterinärer.

Hur snabbt behöver regeringen agera på förslagen i skrivelsen?

– Vi behöver en lösning så snart som möjligt. Vi har flaggat för det här behovet sedan långt tillbaka, säger Anna Wretling Clarin.

Lena-Liisa Tengblad är vd i arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare. Hon välkomnar skrivelsen.

– Jag tycker på det stora hela att den är bra. Man har konstaterat att det råder en veterinär brist i landet och att vi måste göra något åt det.

Är det något ni saknar i frågan?

– Vi hade gärna sett att SLU öppnar upp för fler campus så att vi inte koncentrerar allt till Uppsala. Det skulle även underlätta för elever att få praktikplatser för nu är allt väldigt koncentrerar till Mälardalen, Uppsala och Stockholm. säger Lena-Liisa Tengblad.

Text: Håkan Frisell. Bilden föreställer Anna Wretling Clarin, enhetschef på Jordbruksverket. Foto: Jordbruksverket.

Fakta

Här är några förslag till förändringar av gällande lagstiftning som Jordbruksverkets har med i sin skrivelse till regeringen:

”Att öka antalet utbildningsplatser på veterinär- och djursjukskötarutbildningen för att få en hållbar och långsiktig djursjukvård är en åtgärd som på lång sikt kommer kunna bidra till fler händer inom djursjukvården.”

”Att erbjuda veterinärer från tredje land en möjlighet att göra ett kunskapsprov anser vi är en snabbare väg att få dem i arbete än de möjligheter som finns idag. Dessa veterinärer som ansöker om legitimation saknar idag olika delar i sin utbildning för att kunna få legitimation direkt eller anpassningsperiod. Istället för att gå TUVET-utbildningen skulle ett kunskapsprov snabbare få dem i arbete.”

”Att möjliggöra att journal får föras på engelska, under vissa bestämda förutsättningar, är även det en åtgärd som kan förenkla för utländska veterinärer att komma i arbete. Efterfrågan på veterinärer är idag stor och det är en faktor till att flera aktörer, däribland Distriktsveterinärerna har svårt att rekrytera personal.”