Forskaren Sara Mangsbo ska skapa en brygga i cancerforskningen mellan människa och hund och blir samtidigt ”dubbelprofessor”.

– Med immunterapi inom onkologi vill vi använda det immunförsvar som finns i kroppen hos hundar och människor och förstärka det på olika sätt, säger hon.

Sara Mangsbo är nyutnämnd professor i immunonkologi vid Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet. Nu har en donation från Birgitta Carlssons fond på totalt 800 000 kronor över två år, gjort det möjligt för henne att arbeta som gästprofessor i komparativ medicin vid SLU från årsskiftet – och därmed alltså bli en ”dubbelprofessor”.

Bland annat vill Sara Mangsbo generera data som grund för evidens för immunterapi i hund, och hitta sätt att förstärka det svar mot tumörer som naturligt har uppstått hos hund för att rikta in det mot tumörerna. Detta även för att förhindra att hunden får skador på frisk vävnad eller andra biverkningar i samband med behandling.

Sarkom, tumörer i blodet, urinblåsecancer, tumörer i hjärnan och hudcancer är exempel på tumörer som uppkommer hos både människa och hund.

– I vissa fall handlar det om att applicera kunskap rakt av från människa till hund. Men det finns ändå skillnader mellan arterna och det krävs en ökad förståelse för hur vi behöver förändra immunterapin för att den ska bli hållbar att använda på hund, säger Sara Mangsbo.

Det handlar om att försöka förbättra den specifika immunterapin så att man skräddarsyr behandlingarna med biologiska läkemedel. Substanserna måste också se lite olika ut för att fungera i hund jämfört med människa.

Donatorn Birgitta Carlsson arbetade som skribent och hade flera colliehundar som följeslagare genom åren. När hon dog år 2019 testamenterade hon över 20 miljoner kronor till fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH-fakulteten) vid SLU. För att fördela pengarna har SLU bildat Skriftställare Birgitta Carlssons fond.

Medel från fonden planerar SLU att årligen att dela ut till forskare vid VH-fakulteten under minst tio år. Allt ska vara utbetalat från fonden senast år 2035. Vid anslagen prioriteras sjukdomar som är gemensamma för människa och hund – med företräde för ”collierasens sjukdomar och mentalitet”.

På SLU ser man nu att donationen ger den komparativa medicinen mellan människa och hund ett rejält lyft.

– Vi är helt rörda av donationen, det är fantastiskt, säger Henrik Rönnberg som är veterinär och professor vid Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU och en av de forskare som Sara Mangsbo nu planerar att samarbeta med.

Öppnar pengarna upp forskningsområdet?

– Ja, mycket. Och en sådan här stor satsning ger ringar på vattnet. Man får en stor grupp veterinärer och andra medarbetare vid VH-fakulteten som skapar nya nätverk med andra kompetenser som tillsammans stärker den veterinärmedicinska forskningen.

Henrik Rönnberg ser nu bland annat möjligheten att tillsammans med Sara Mangsbo utveckla så kallad CAR-T terapi för hundar – en terapi som i dagsläget är i ropet på humansidan.

– Enkelt förklarat går det ut på att beväpna immunceller som i normalfallet exploderar och förstör ett upptäckt infektionsämne. Nu beväpnas de i laboratoriet så de uttrycker en markör som fäster på tumörceller vilka uttrycker samma markör i en mycket högre utsträckning än de normala cellerna i kroppen. Vi skapar målsökande robotar av det egna immunförsvaret, säger han.

Text: Håkan Frisell. Bilden föreställer professor Sara Mangsbo. Foto Mikael Wallerstedt