Den 18 mars kommer en internationell grupp för att göra revision av SLU:s ackreditering av veterinärprogrammet – mycket står på spel. Preliminärt besked kan komma redan den 22 mars.

– Utfallet av besöket kan bli att man finner mindre brister och då förblir vi ackrediterade men måste då inom tre år visa hur vi hanterat detta.

Det säger Ivar Vågsholm, ansvarig för kommunikationen mellan SLU och revisorsgruppen från organisationen The European Coordinating Committee on Veterinary Training, ECCVT.

– Skulle de däremot finna allvarliga brister får vi ett år års prövotid.

Revisorsgruppen består av åtta personer från olika universitet inom EU som är knutna till ECCVT. En av dem är en sistaårsstudent från en veterinärutbildning i Polen. Jordbruksverket, som utövar tillsynen över SLU:s veterinärprogram och veterinärlegitimationer, meddelar att man skickar med en observatör. Enligt uppgift är det första gången det sker.

Kostnaden för revisionen beräknas landa på cirka 500 000 kronor som SLU får stå för.

Även Australien beslutat att skicka en observatör till revisionen. Om Australien gillar vad de ser på SLU:s veterinärutbildning kan följden enligt Ivar Vågsholm bli att personer som har examen från Uppsala kan få arbeta som veterinärer i både Australien och Nya Zeeland.

– Det är flera veterinärutbildningar i Europa som har en sådan ackreditering och Australien funderar på att utvidga det till Sverige, säger Ivar Vågsholm.

SLU har de senaste åren i genomsnitt haft totalt nästan 600 veterinärstudenter per år. I genomsnitt tog cirka 90 studenter per år veterinärexamen. Förra året ökade intagningen till veterinärprogrammet till 145 studenter per år.

Enligt en självutvärdering som SLU släppte i januari år, har den svenska veterinärutbildningen bland annat dessa styrkor:

”Attraktiva program av hög kvalitet”

”Undervisning med stark koppling till forskning”

”Få studenter per lärare”

”En övervägande majoritet av studenterna presterar väl”

”Motiverade lärare”

”Modern infrastruktur”

”Fruktsamt samarbete med industri och myndigheter”

SLU anger bland annat detta som veterinärutbildningens svagheter:

”Kliniker är underbemannade”

”För få lärare med erfarenhet av djurhållning”

”Otillräcklig tid för individuell kompetensutveckling för lärare”

Enligt uppgifter till VeterinärMagazinet är många studenter på veterinärprogrammet oroliga för att SLU ska mista sin ackreditering och vad det kan komma att innebära för dem.

Vad händer om SLU inte klarar revisionen och förlorar sin ackreditering?

– Det får inga konsekvenser för dem som vill ansöka om legitimation eller ta examen vare sig i Sverige eller i andra EU-länder så länge Jordbruksverket säger att det är ok, säger Ivar Vågsholm.

Men han tillägger:

– När jag diskuterade detta med Jordbruksverket, var de inte helt förberedda på det scenariot.

Jordbruksverket meddelar att man inte vill spekulera i vad det skulle betyda om SLU förlorar sin ackreditering.

Om revisorerna hittar allvarliga problem och SLU inte gör något åt det, blir det vissa direkta konsekvenser.

– Det finns två saker. Om det går ett år och man inte gör något, alltså att det går åt pipan, då är den ena konsekvensen att vi inte kan bedriva specialistutbildning. Det andra är att Storbritannien efter brexit bestämt att de bara accepterar veterinärer från ackrediterade utbildningar.

Ivar Vågsholm räknar med att SLU får en första indikation om hur det gått av revisorerna från ECCVT redan den 22 mars, då en preliminär rapport ska vara klar för faktagranskning.

– Då har vi ett hum om vartåt det lutar, säger han.

Text: Håkan Frisell. Bilden föreställer Ivar Vågsholm