Jordbruksverket vill inrätta en ”blåljusverksamhet” med veterinärer och andra experter för att klara den kraftiga ökningen av smittoutbrott i landet – och ber regeringen om 20 miljoner kronor.

Sedan 2019 så har det varit ”all time high” vad gäller utbrott av smittsamma djursjukdomar, enligt avdelningschefen på Jordbruksverkets djuravdelning, Annett Kjellberg.

– Vi behöver en permanent grupp som ständigt kan hantera dessa utbrottssituationer, säger hon.

Enligt Annett Kjellberg befinner sig Sverige i ett nytt läge efter flera år med salmonella, fågelinfluensa och afrikansk svinpest. Lägg till det Jordbruksverkets insatser för att hantera covid och de sällskapsdjur som kommit med flyktingar från Ukraina.

Det har gjort att Jordbruksverket har tvingats nedprioritera det förebyggande arbetet. Även ärendehantering har fått stå tillbaka.

Ett eftersatt förebyggande arbete kan påverka livsmedelsproduktionen negativt och riskera att Sverige drabbas av fler smittoutbrott, påpekar Annett Kjellberg.

– Vi känner stor oro över att vissa arbetsuppgifter och strategiskt förebyggande arbete måste stå tillbaka. I längden är det inte hållbart. Risken är att det biter oss i svansen förr eller senare, säger hon.

Men inte nog med det. På grund av bristande resurser har Jordbruksverket inte heller tillräckligt kunnat analysera och dra nytta av sina erfarenheter från arbetet med de allvarliga utbrotten av smitta.

– Det är tyvärr svårt att hinna med, vi har en ansträngd arbetsmiljö och då finns en risk att vi inte heller är kostnadseffektiva, om vi tappar lärandet och möjligheterna att utveckla vårt arbete.

Man kastar pengar och erfarenheter i sjön?

– Ja, så skulle man kunna uttrycka det.

Jordbruksverket har i dagarna äskat 20 miljoner kronor från regeringen till ”blåljusverksamheten” som är tänkt att bedrivas av en grupp på 10-15 personer. Det ska täcka kostnader under perioden från och med år 2025 till och med år 2027 i första hand, men Annett Kjellberg hoppas på en permanent anslagshöjning.

En dedikerad ”blåljusverksamhet” kan enligt henne motverka de enorma kostnader som avlivningen av smittade djur orsakar samhället, och skapa förutsättningar för att arbeta med förebyggande insatser.

– Det är mycket mat som försvinner när vi måste avliva de här djuren. Det är inte hållbart eftersom vi behöver en stark svensk livsmedelsförsörjning nu mer än någonsin, säger hon.

Text: Håkan Frisell. Bilden föreställer Annett Kjellberg, avdelningschef på djuravdelningen på Jordbruksverket. Foto: Tomas Magnusson/Jordbruksverket