”Tinder för kor” utlovar att ge bättre fertilitet, motverka inavel och minska behovet av smärtsam avhorning, enligt den nyblivna SLU-doktorn Christian Bengtsson.

Tanken med är att med hjälp av dna-information kan få en bättre matchning mellan ko och tjur och få fram en effektivare parningsplanering.

– Vi kan undvika att para djur som bär på anlag för samma genetiska defekter. Genom att minska onödig inavel får djuren bland annat bättre fruktsamhet och vi tror att man skulle kunna minska inaveln så att det motsvarar ett värde på ungefär 200 kronor per parning, säger Christian Bengtsson.

Hans doktorsarbete har bedrivits i SLU-projektet ”Dna–Tinder ko – ett program för selektion och matchning”. Han är anställd som forskare på avelsbolaget VikingGenetics Sweden i Skara samtidigt som han varit industridoktorand på SLU. I början av februari lade han fram sin avhandling.

Det Christian Bengtsson har studerat är dna från cirka 35 000 kalvar. Kalvars dna testas rutinmässigt av svenska lantbrukare och resultaten samlas i en databank hos Nordisk Avelsvärdering som forskare på SLU haft tillgång till.

– Man tar ett litet vävnadsprov på kalven samtidigt som man öronmärker den på gården. Sedan skickar man in det till ett laboratorium.

I dagsläget får lantbrukare tillbaka information om defekter och avelsvärden, men inget om släktskap mellan djur.

Värdet med att ta dna-tester i parningsplanering ligger enligt Christian Bengtsson främst i att minska onödig inavel och få ett bättre mått på släktskapet jämfört med att titta på stamtavlan.

– Min önskan är att vi får ut den här kunskapen till lantbrukarna.

Förutom fertilitet skulle enligt Christian Bengtsson även en mer ingående dna-analys av nöt på sikt kunna minska behovet av att avhorna kalvar, som ofta är en smärtsam procedur.

– Man får en bättre uppfattning om djuret har nedärvt den hornlösa varianten. Vi kan avla för den egenskapen, säger han.

Christian Bengtsson poängterar att det är viktigt att industrin hjälper till att kartlägga genetiska defekter.

– De viktigaste är att det registreras ordentligt om lantbrukare eller veterinärer upptäcker defekta kalvar, så att det kommer in i databasen, säger han.

– Vi ser med avelsvärdena hur friska djuren kommer att bli.

Länk till avhandlingen här

Text: Håkan Frisell. Bilden föreställer den nyblivna SLU-doktorn Christian Bengtsson. Foto: Camilla Svensson Koed.