– Det är ett omfattande kontrollområde eftersom lagen gäller för alla djur som hålls. Från katter, värphöns, mjölkkor och slaktgrisar till försöksdjur, travhästar, undulater i zoobutiker och elefanter på djurparker. Syftet med kontrollerna är i samtliga fall att säkra att djurhållare följer djurskyddsreglerna, säger Malin Wåhlstedt, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.

Under 2023 ökade antalet inkomna klagomålsärenden kraftigt. Med det menas ärenden där någon kontaktar länsstyrelsen med en misstanke om bristande djurskydd. Samtidigt nådde länsstyrelserna ett viktigt mål – att genomföra minst lika många rutinkontroller som klagomålskontroller.

– Det är också positivt att länsstyrelserna är på god väg att nå målet om att högst var fjärde djurskyddskontroll som görs efter klagomål är utan brister. Det är ett kvitto på att länsstyrelserna blir allt bättre på att rikta kontrollerna dit de verkligen behövs, säger Josefine Bjerking, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.

Länsstyrelserna nådde däremot inte kravet om att kontrollera en tredjedel av de verksamheter som har tillstånd att använda försöksdjur. Jordbruksverket ser allvarligt på detta och bedömer att länsstyrelserna behöver prioritera försöksdjurskontroller för att nå detta viktiga mål.

I samband med arbetet med djurskyddsrapporten har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna genomfört en enkät av djurskyddspersonalens arbetsmiljö avseende hot, våld och påverkansförsök. Resultatet visar att länsstyrelsernas personal som arbetar med djurskydd är särskilt utsatt vad gäller hot, våld och påverkansförsök. Jordbruksverket ser allvarligt på detta eftersom det skapar en otrygg arbetsmiljö.

Under 2023 gjorde länsstyrelserna 3 348 rutinkontroller på plats, vilket är det näst lägsta antalet som uppmätts sedan 2014. Endast under pandemin gjordes färre rutinkontroller. För att säkerställa efterlevnaden av djurskyddet bedömer Jordbruksverket att det behöver göras fler rutinkontroller. Målet om att kontrollera minst 10 procent av anläggningarna med lantbrukets djur nås bara av vissa länsstyrelser.

Resultatet av kontrollerna visar i stort samma nivå av brister för lantbrukets djur som 2022. Bristerna gäller främst att djuren eller deras miljö inte hålls tillräckligt ren eller att det finns skaderisker i inredningen. Att förbättra efterlevnaden av djurskyddsreglerna är en viktig del av Jordbruksverkets djurskyddstrategi och målet är både att säkra en god djurvälfärd och en fortsatt hög trovärdighet för svensk livsmedelsproduktion.

– Resultatet visar att de flesta djurhållare följer reglerna men samtidigt är vissa brister alltför vanliga. Det pågår insatser inom branscherna för att både förebygga och avhjälpa detta och det är viktigt att detta arbete fortsätter och stärks. Samtidigt ser vi att vissa brister är kopplade till att stallarna är gamla och slitna. En nyckelfråga för både en ökad djurvälfärd och en mer lönsam och effektiv produktion är därför möjligheten att investera i nya moderna stallar, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.