I år odlas det preliminärt spannmål på 1 007 400 hektar. Det är ungefär lika mycket som under 2023. Jämfört med 2023 odlas det mer vårkorn, vårvete och havre medan arealen med höstvete har minskat – enligt nya siffror från Jordbruksverket.

Höstvete är fortfarande den spannmålsgröda som odlas på störst areal, totalt 418 300 hektar. Förutom höstvete odlas mest vårkorn och havre. Tillsammans utgör de tre grödorna 85 procent av den totala spannmålsarealen. Vårkorn och havre odlas på 275 500 respektive 167 500 hektar.

Sedan 2000 har fördelningen av grödor inom spannmål varierat. Arealen med höstvete har ökat över tid medan arealen med vårkorn och havre har minskat. På hösten 2012 och hösten 2017 var det sämre möjligheter för att så, det medförde mindre arealer med höstvete under 2013 och 2018.

Åkermarkens och betesmarkens fördelning

Preliminärt finns det 2 981 800 hektar jordbruksmark i år. Störst andel, 2 526 300 hektar, är åkermark och resterande areal, 455 600 hektar är betesmark och slåtteräng. Det är små förändringar jämfört med 2023.

Vall och grönfoder odlas på störst areal, totalt 1 129 100 hektar. Det motsvarar 45 procent av åkermarken. Arealen med vall och grönfoder, vilket inkluderar bete på åkermark, har ökat med 1 procent jämfört med 2023. Spannmål odlas på 40 procent av åkermarken och raps och rybs på 4 procent av åkermarken. Övriga 12 procent av åkermarken består av träda, baljväxter, potatis, sockerbetor och övriga växtslag. Övriga växtslag består av trädgårdsgrödor och energigrödor med mera.

Betesmark utgör 82 procent av den totala arealen med betesmark och slåtteräng. Alvarbete som endast finns i Kalmar och Gotlands län svarar för 6 procent och Fäbodbete som endast finns i norra delarna av Sverige svarar för 3 procent av den totala arealen med betesmark och slåtteräng. Resterande arealen består av skogsbete, slåtteräng, mosaikbetesmark och övrig betesmark.

Läs mer hos Jordbruksverket: