Ett nytt forskningsprojekt från SLU, Uppsala universitet och flera djurkliniker, finansierat av Agria SKK forskningsfond, ska utveckla säkra och effektiva metoder för smärtlindring vid kejsarsnitt hos katt. Målet är att förbättra återhämtning, moder–unge-beteende och kattungars överlevnad.

Mellan 6–8 procent av alla kattfödslar kompliceras och leder ofta till kejsarsnitt – ett ingrepp som innebär en förhöjd risk för dödfödda eller svaga kattungar. Samtidigt saknas evidensbaserade riktlinjer för smärtlindring vid kejsarsnitt, och oro för läkemedelspassage till ungarna gör att honkatter ibland får otillräcklig behandling.

Nu startar ett treårigt forskningsprojekt lett av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Uppsala universitet och flera djurkliniker. Projektet finansieras av Agria SKK forskningsfond och omfattar 40 honkatter som genomgår kejsarsnitt av medicinska skäl.

Anneli Rydén, biträdande universitetslektor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU.

– Genom att ge honkatter trygg och evidensbaserad smärtlindring vid kejsarsnitt hoppas vi förbättra deras återhämtning, stärka moder–unge-beteendet och öka kattungarnas chans att överleva, säger Anneli Rydén, biträdande universitetslektor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU.

Mål ta fram gemensamma riktlinjer

Katterna delas in i tre grupper för att jämföra olika tidpunkter för opioidadministrering. Forskarna analyserar blod-, placenta- och mjölkprover för att kartlägga läkemedlets upptag och överföring. Dessutom används en modifierad Apgar-skala – välkänd inom human neonatalvård – för att snabbt bedöma kattungarnas vitalitet och följa honkattens återhämtning.

Projektet förväntas ge veterinärer och djursjukskötare praktiska råd om smärtlindring, neonatalvård och användning av Apgar-skalan. På sikt är målet att ta fram gemensamma riktlinjer för kejsarsnitt på katt, nationellt och internationellt. Resultaten väntas vara klara 2028.